Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192
VESTGÖTA-SLÄGTEN EK (EEK)
En slägt med namnet Eek bördig från Vestergötland och Skara stift är
känd från 1500-talet. Hemorten der var Eeksby eller Eekgården, hvars
stafning från midten af 1800-talet ändrades till Ekgården, belägen i norra
Häreneds socken af Skaraborgs län i trakten af Lidköping. Derifrån har
slägtnamnet tagits, hvilket i äldre tider var Eek, dock snart omvexlade Eek och Ek.
Det övergick så småningom till att endast stafvas Ek, men en slägtgren har
under 1800-talets sista hälft återtagit det ursprungliga familjenamnet och
skrifver sig för Eek. Intill slutet af 1600-talet var den nästan uteslutande en
prestslägt, men vid denna tid började den äfven omfatta andra lefnadsyrken såsom
krigarens, juristens, landtmätarens, köpmannens m. fl.
Från Vestergötland spred sig en slägtgren till Småland, der den länge
egde Hulta i Alseda socken af Jönköpings län. För öfrigt har slägten varit
mycket spridda i Sverige och en gren är bosatt och naturaliserad i Ryssland.
I nästan alla mellersta och södra Sveriges landskap har den varit talrikt
representerad, men de olika numera vidt skilda slägtgrenarnes inbördes skyldskap
är ganska litet utredt och utredningen försvåras deraf, att under tidernas lopp
har slägtnamnet Ek antagits af flera olika familjer, hvilka ej alls varit sins
emellan befryndade eller haft någon härstamning från Vestgötaslägten Ek.
En Vermländsk prestslägt, som i början af 1600-talet äfven anlade
namnet Ek, hör ej dit. Den härstammar från en kyrkoherde i Fryksdalen vid namn
Thorstenus Halfvardi, som lefde omkring 1590. Hans barn antogo
slägtnamnet Ek.
Den ryktbare skalden, professorn i Lund och prosten i Hardeberga och
Södra Lundby prebendepastorat i Malmöhus län Johan Gustaf Ek, född 1808
på skattehemmanet Ekekullas egor i Skede socken i Jönköpings län, död 1862,
hör ej heller dit. Hans fader var rotmästaren (korpralen) vid K. Skånska
dragonregementet Per Ek och är slägtnamnet Ek sannolikt taget efter Ekekulla
gård.
En ännu talrikt fortlefvande slägt Ek från Eksjö torde kanske höra dit,
men någon ingående utredning eller full visshet har ej vunnits. Dess äldste
kände stamfader är Johan Claesson Ek, född 1626 i Eksjö, död 1696. Han
var bundtmakare i Norrköping och gift med Catarina Dyk från Vestergötland.
Familjetraditionen vill berätta, att Vestgötaslägten Ek var ett slägte
utrustadt med stort mannamod och ansenliga kroppskrafter. Så fanns i Lund
i början af 1700-talet en student Johannes Ek, son till kyrkoherden Johannes
Ek i Vestergötland, född 1667 i Skara, död 1750, som ej tvekade att vid de
då mycket vanliga gatubataljerna mellan studenter och gesäller ensam upptaga
striden mot 20 à 30 motståndare och besegra dem alla, för hvilken manhaftighet
han erhöll namnet »Wäst-Götha-Lejon».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
