- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
212

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

Denna slägt Palm, som till skillnad från andra skånska ätter med samma
namn kallas Palm från Fulltofta eller Arkelstorp, skall enligt gängse
släkttradition härstamma från en fransk hugenottfamilj, hvilken flytt från
Frankrike under religionsförföljelserna mot hugenotterna (protestanterna) under
1600-talets senare hälft.

Under dessa förföljelser, hvilka kulminerade 1685 i upphäfvandet af
Nan-tesiska ecliktet, som tillförsäkrat hugenotterna i Frankrike fri religionsutöfning,
flydde tusentals familjer af landets idogaste och bästa befolkning ur riket till
andra länder, trots den stränga gränsbevakning som var anordnad för att
hindra denna emigration. De flesta sökte sig till Brandenburg, cler de mottogs mecl
öppna armar af »den store kurfursten» Fredrik Wilhelm, men äfven Holland
och England erhöllo stora skaror af clem. Det var till största skada för sitt
land, som konung Ludvig XIV i Frankrike lät förleda sig af sin bigotta mätress,
Madame Maintenon påverkad af Jesuiterna, att vidtaga, dess våldsåtgärder mot
hugenotterna.

Om nu slägten Palm från Arkelstorp tillhör en dylik till Sverige
inkommen hugenottfamilj, är dock dess förste medlem härstädes ej mecl visshet känd
ej heller hans franska slägtnamn, ty det svenskklingande namnet Palm torde
väl hafva anlagts först efter ankomsten hit.

En tradition inom slägten förmäler angående namnets uppkomst: »En
skeppsbruten hugenottqvinna födde innan hon dog och utan att kunna nämna sitt
namn en son, hvilken till minne af sin födelsedag, Palmsöndagen, kallades Palm
och uppfostrades af presten i den församling der han föddes». Prestens och
församlingens namn nämnes ej.

I Skåne lefver en talrikt utgrenad slägt Palm från Krapperud. Den
härstammar från Rasmus Bengtsson, som lefde på 1670-talet och var bonde under
G^llenstjernska fideikommisset Krapperud i trakten af Helsingborg. Han hade
en son Anders Palm, född 1674, clöcl 1758 som prost i Björnekulla i Lunds stift;
denne antog slägtnamnet Palm.

Man har länge förmodat, att Rasmus Bengtsson hade en yngre son Olof
Palm, som blef student 1707 och sedan klockare samt att han skulle vara fader
till clen Olof Palm, från Arkelstorp, som var föclcl 1728 och clog 1800 som
kyrkoherde i Östra Sallerup (se nedan). Detta är emellertid numera påvisadt som
felaktigt, ty denne Olof Palms från Arkelstorp fader var löjtnanten Carl Palm,
föclcl 1692 i Malmö; han är slägten Palms från Arkelstorp äldste mecl visshet
kände stamfader. Under sin militära tjenstetid innehade han bostället
Arkelstorp i Oppmana socken, Villancls härad och Kristianstads län. Detta
militärboställe tillhörde enligt den af major Andreas Johan von Henel år 1730 i
Leipzig hos Christophorus Zenkel tryckta votymen: »Militien till Häst och
Fot», N:o 4 Göinge Compagnie af Södra Skånska regementet (nuvarande Kungl.
Skånska dragonregementet).

Något gemensamt ursprung till slägterna Palm från Krapperup och Palm
från Arkelstorp finnes sålunda sannolikt icke.

Deremot är ej uteslutet, att clet kan påvisas samma härstamning för
slägten Palm från Arkelstorp och en annan talrik skånsk slägt Palm, nämligen
slägten Palm från Ystad.

Denne sistnämnde slägts med säkerhet kände förste stamfader är Simon
Palm, clöcl 1726 i. hög ålder som prost i Östra Sallerup.

Lunds Stifts Herdaminne uppgifver: »att enligt sägen härstammar han
(Simon Palm) från en fransman, som i anledning af religionsförföljelser
utvandrat från sitt fädernesland. Dennes hustru säges på en Palmsöndag hafva
aflidit i hafvande tillstånd, men barnet skall hafva blifvit lefvande uttaget och
sedermera, till minne af sin födelse på Palmsöndagen, kallat sig! Palm. I Ystad
bodde i början af 1700-talet en borgare vid namn Palm, som måhända
valfader till den lika benämnde pastorn härstädes».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free