- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
233

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLÄGTEN HAMMARSTRÖM FRÅN DALARNE

233

Tvenne slägter Hammarström, ehuru sannolikt ej befryndade mecl ofvan
skildrade Hamm ar ström ska slägten från Dalarne, må här anföras.

Den ena af dem härstammar från en Christiern, som lefde i medlet af
1500-talet och hade sonen Måns Christiemsson, clöcl 1603, kyrkoherde på ön
Holmland vid Ringkjöping på vestkusten af Jutland. Han hade tvenne söner,
hvilka flyttade till Sverige. Den äldste af.dem Christier Månsson, föclcl 1595,
döcl 1659, inkom till Sverige 1618 och blef fogde på Axholms borg i Vesterås
och bruksarrendator på Ramnäs, i Vestmanland. Han var gift mecl Catarina
Eriksdotter från Harakers socken i Vestmanland; flertalet af deras 12 barn to/go
namnet Christiernin.

Den äldste sonen Måns Christiemsson, föclcl 1628, döcl 1689, var
handelsman i Vesterås och brukspatron på Bockhammar i Vestmanland samt Ljusne
i Helsingland samt gift mecl Anna Pedersdotter, clöcl 1698. Alla hans 11 barn
antogo namnet Christernin utom tvenne söner, som kallade sig Hammarström.
Dessa voro Christiern Hammarström, föcld 1653, döcl 1676, ogift bruks för v
altare på Ljusne samt Johan Hammarström, föclcl 1658, döcl 1676, student.

Den andra slägten Hammarström härstammar från Peter Hammarström,
föclcl 1758 på Dalsland, döcl 1826, bruksinspektör på Gravendals bruk i Dalarne.
Denna slägt fortlefver ännu ehuru ej talrik. Till densamma hörde majoren
viel Väg- och Vattenbyggnadskåren Gustaf Hammarström, föcld 1841, döcl 1910.
Han var en framstående vapensamlare och hans samling —■ nu skingrad — var
en af cle yppersta och värdefullaste, som någonsin funnits i enskild ego i
Sverige. En vacker kollektion af svenska skjutvapen derifrån tillhör nu K
Lifrustkammaren i Stockholm.

*



En bergsmansslägt i Lindes bergslag adlades 1684 med namnet
Hammarström och introducerades på riddarhuset 1686 under !ST:o 1068.

Dess förste mecl visshet kände stamfader är Anders Stensson, bergsman i
Lindé. Hans son Sten Andersson, clöd 1663 och begrafven i Lindesbergs kyrka,
blef 1645 clen förste borgmästaren i Linde, som clå fick stadsprivilegier; från
borgmästareembetet erhöll han afsked 1658. Han var tillika bergmästare i
Nora., Lindes, Vermlands, Dals, Nerikes och Lekes bergslager. Drottning
Kristinas förmyndare voro betänkta på att anlägga en stael viel Jerle bruk i Nora
landsförsamling och utfärdade derför privilegier 1642, men clå
»kyrkobordsmän-nen» i Nora och Lindes bergslager ej kunde förmås att ditflytta, förföll planen
och Nora och Linde fingo i stället stadsprivilegier. Viel denna ticl utgiorde
Nora, Lindes och Fellingsbro bergslager ett län för sig mecl sin landshöfding
bosatt i Nora. Detta upphörde 1648, då dessa bergslager lades till Örebro län.

Sten Andersson var gift med Elisabeth Svenselotter och hade tvenne söner.
Den äldste af dem Anders Stensson, död omkring 1684, efterträdde sin fader
som borgmästare i Lindesberg. Han anlade Ölsboda bruk, beläget viel sion
Stora Björken och viel det vattendrag, som förenar denna mecl sjön Ölen i
Ny-sunds sockens i Vermland Nerikesdel. Driften viel cletta bruk nedlades 1864 och
sm idet flyttade till Nedre Degerfors, nuvarande Strömsnäs Jernverksaktiebolag.
Anders Stensson lemnade snart anläggningen viel Ölsboda till sin viiQTe
broder Johan Stensson, nobil. Hammarström, född 1632 i Linde, clöd 1699,
barnlös och slöt sjelf sin ätt samt ligger jemte sin fru begrafven i Walo kyrka i
Roslagen.

Tillsammans mecl sin svåger bruksherren Georg De Besche, föclcl 1641. död
.1711, af Nederländsk adlig ätt fullbordade denne byggandet af Ölsboda
hammare. Ölsboda bruk samt ansenliga domän, bestående af 12000 tunnland skoo-,
1200 tunnland åker, kvarnar och sågar m. m., öfvergick efter hans död till ätten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free