- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
200

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tyskland. Förmyndarregeringen, sökte fortfarande att på frivillighetens väg förmå
dem att underkasta sig och utanordnade år 1640 åt dem 1,000 daler silfvermynt
till byggnadshjälp, men när smederna vägrade att emottaga detta understöd
och att inflytta, uttogos 25 stycken af dem till knektar och utkommenderades
till Tyskland och deras stugor brändes. Då insågo de öfriga, att allt motstånd
var fåfängt och lofvade inflytta, De blefvo nu benådade med ett lindrigt
straff, nämligen att arbeta 14 dagar vid Hjälmare slussverk.

Sedan äfven Södra Smedjebacken blifvit ordnad att taga emot dem,
fingo alla på landet boende faktorismeder och arbetare befallning att inflytta
till staden, hvilket äfven åtlyddes af de flesta, så att borgmästar Lithman
kunde 1642 rapportera: »att 600 hushåll faktorismeder dragit in till staden med
skäligt tvång». Sannolikt är deras antal betydligt öfverdrifvet.

Men både Norra och Södra Smedjebacken voro ej tillräckliga att hysa
dem alla, hvadan borgmästaren får regeringens befallning »att giöra
underdånig påminnelse om några frellsetompter der i staden belägne, förmenandes, at
de kunna til Cronan förbytas och handtverksmännen tilldelas, at stadhen skole
derigenom märkeligen bebygd och med många Embetzmän besatt bliffva».

Nu anskaffades ytterligare 23 st. byggnadstomter, så att hela
faktoriområdet kom att bestå av 77 tomter samt en ganska vidsträckt plats för själva
verkstäderna.

En rätt stor kontingent smeder kvarstannade dock på landet och ännu så
långt fram i tiden som 1695 funnos, enligt en i krigsarkivet förvarad rulla
öfver faktoripersonalen, 53 faktorismeder bosatta på landet, af hvilka dock
7 st. kort derefter infattade till staden, sedan de af k. m:t erhållit 350 daler
silfvermynt i byggnadshjälp.

*



Som förut är anfört, afträdde Casten Otter faktors ämbetet och dess
privilegier år 1655 till kvartermästaren Samuel Örn, född 1623:, död 1693. Han
var son till biskopen i Linköping doktor Johannes Bothvidi, född 1573, död
1635, af samma släkt som adliga ätten Rising N:o 600, och Katarina
Nilsdotter i hennes första gifte. Hon blef omgift med den bekante historiografen
Arnold Johan Messenius, som 1651 blef halshuggen för riksförrädiska
stämplingar. Samuel Örn blef kvartermästare vid landtartilleriet 1648 och adlades
1650 jämte sin yngre broder Noe Örn med bibehållande af namnet Örn samt
introducerades samma år för riddarhuset under N:o 493. Är 1667 förordnades
han till kronans byggmästare i Stockholm och 1680 utnämndes han till faktor
öfver alla kronans faktorier.

Gift med Justina Stormhatt erhöll han endast en dotter Katarina Maria
Örn, gift med regementskvartermästaren Paul Rittercrantz och slöt sjelf på
svärdssidan sin adliga ätt.

Vid Örebro gevärsfaktori efterträddes Samuel Örn år 1661 af Benkt
Simonsson Gyllenharnesk, död 1683, som äfven blef faktor för Arboga harnesk
och gevärsfaktori samt 1678 öfverinspektör och faktor öfver alla faktorierna i
riket. Han adlades 1675, derför att han satt faktorierna i ett bättre skick än
förut, med namnet Gyllenharnesk och introducerades 1678 under nummer 885,
men 1680 blef han suspenderad från tjensten och anklagad för flera grofva
tjenstefel såsom bedräglig redovisning af uppburna medel, falska stämplar på
gevären m. m. och följande år ställdes han under rättsligt åtal samt afsattes.
Han afled 1683 och är begrafd i Nikolaikyrkan i Örebro, där hans grafsten
med inskription ses, och han slöt sjelf sin ätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free