Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mi
plats företogs enligt brdnin gästad gärn es föreskrift val af ny
Direktions-ledamot, hvarvid Docenten B. E. Malmström
enhälligt dertill utsågs.
Vädret var denna morgon och förtfor bela dagen att
vara det herrligaste, och omfläktade af milda vindar
fortsatte vi vår färd norrut långs med den svenska kusten.
Omkring kl. 7 på morgonen inlopp ’’Gottland" i Westervik»
vackra hamn, der alla fartyg flaggade. \
WesterwiU.
Ehuru vi icke voro väntade så tidigt, bade dock ett
stort antal personer hunnit samla sig oss till mötes; såsnart
fartyget lagt till vid bryggan kommo utsedde värdar genast
om bord och bödo oss välkomne till staden, samt
inviterade oss till en frukost på stadshuset. Den mellantid, som
innan dess förflöt, begagnade vi alt bese kyrkan och hvad
annat märkvärdigt staden erböd. Kl. iö f. in. samlade sig
alla till frukosten i den stora och rymliga lokalen. Från en
läktare åsåg en mängd af stadens Damer den ungdomligt
glada festen. Vid måltidens slut föreslog Kyrkoherden
Wa-Stensson välkomstskålen med ett hjertligt tal, hvilket
Mag. Arv. Sundberg på våra vägnar hesvarade. Derefter
uppsteg Mag. Th. Linder och proponerade en skål för
Wes t er vi k s Damer, härvid särskildt vändande sig till
Dem, som hedrade oss med sin närvaro vid denna högtid:
Med känslor af hoppfull fröjd, lifvade af festliga minnens ännu
friska intryck, nalkades nyss _vår unga flock denna gästfria strand,
Glada aningar sade oss alla, att vi ej voro ovälkomne der ännu en
vik i Tester böd oss en hamn, så vänlig som denna. Knappt
anlände, se vi våra glada aningar förvandlas till den skönaste
verklighet; vi mötas med öppna arraar, med jublande välkomstbelsningar.
Det tyckes ju, sona skulle vi öcksa här få räbna lika många gynnare
ock vänner, gynnarinnor* ock väninnor, som invånare ock
invånarin-nor. Den känsla, som vid denna syn genomströmmar oss, kräfver ett
uttryck. Men — vi äro arma på allt^ utom på ungdomlig båg,
lågande för allt, som är skönt ock ädelt, för allt, som väclicr
känslan deraf till lif och njutning. Ock sagen tai^^ Bröder, kvar
uppenbarar sig denna väckelse, denna tjusningskraft mer innerligt, mer
oemotståndligt ljuf, än i den strålande blicken från Qvinnans öga?
Hvar hälst bos ett folk en stor ock eldig tanke flammar upp, der
Jagar ban ju skönast i qvinnans barm. Der brinner ban, lik en
vesta-lislt eld, still** och obemärkt, men sprider sitt välgörande sken, sin
lifvande varm* från generation till generation» Der, i henne» fo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
