- Project Runeberg -  Skandinaviska studenternas möte i juni 1843 /
64

(1843) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_ 64 —

fcke till seger föra en sak af sådan storhet som
^Skandina-viens enhets — Detta är åen lösen, vi valt oss; den klingar
•väl och bar en egen underbar makt Öfver sinnet bos alla dem,
som tro, aU Skandinavien ännu icke ""fullbordat sin
bestämmelse i verldshistorien, men att det äter skall resa sig och*
yi&t vordet af de iörflutna tidernas erfarenhet, i evig
samverican och meA åen friska, lugna kraft, som är Nordhoen egen,
föra folkfrihetens talan. Denna tro bar redan i många år
lifvat de ädlaste och bästa i IN orden; med hvarje dag slår
lion dju.are Witter hos folken; redan uppenbarar bon sin
lifvande kraft på det } ngre slägtet, hvars kall det är att gå
framåt pä den väg, de äldre utstakat, och utföra hvad dessa tänkt;
och aldrig har vår tro varit starkare* eller vårt hopp* ljusare an i
detta ögonblick, da det finner återklang bar, i Sverges Hjertat —
Sluten eder nu lill oss! Försynder eder icke mot den goda saken
med att öfvergifva oss! Fortfaren att hafva förtroende för oss!
Och, om vi fl» skulle tyckas ibland skynda alltför hastigt framåt,
sa misskännen Ük\äl icke vår nitiska och oegennyttiga ifverl
Och mcå anledning häraf liar jag ännu ett ord att säga er,
och alla mina landsmän skola bekräfta det.

Var längtan efter en Skandinavisk Union ar icke så
obegränsad, att \i vilja köpa henne for hvad pris som helst; den
är icke mer stark än var aktning för oss sjelfva och vår
karlek "till vart fosterland; och, om J ej tillfullo kännen det folk,
hvars trofasta söner det är vår stolthet att vara, och som med
välgrundadt förtroende sett oss draga bort, —.då skall det
räknas för intet, då skall det strax vara glömdt, allt, som J
häften gjort emot oss, och ingen skall mer än vi rysa tillbaka
för en union, hvari vår moder, vårt älskade Danmark, skall
spela trälinnans roll. Ty väl ligger icke vår framtid i den
ljusaste färgglans framför oss; men likväl hoppas jag till Gud
och lill Daumarks folk, att den aldrig skall blifva så mörk,
att vi skola förlora äran ur sigte och ödmjukt bedjande kasta
oss sjelf i våra (ränders armar, aldrig så mörk, att Danmark
skall betraktas som ett bihang, hvilket man hellre kan taga
med an gifva bort till fremmande. Derföre, — ingen union
förr än Danmark står fritt ooh sjelfständigt och aktadt
i utlandets, i edra och i sina; egna ögon! Ingen union,
fÖ?T än pi ej allenast hafpa något att bedja om, utan
äfven något alt bjuda! Ingen union, fömin pi medföra
Schleswig, hela Schleswig i fästningsgåfpa! — Hvarje
annan förbindelse skall i sitt sköte bära förderf öfver folken,
skulle den ock kunna tillfredsställa giriga herrskare; men för
dem hafva vi länge nog forspillt våra bästa krafter och
utgjutit hvarandras blod. Detta skall aldrig mer ske!— det
är på tiden, att vi börja arbeta för oss sjelfva ! — men först
måste folken klart veta , under hvilka förutsättningar och i
Ii vilken anda verket skall begynnas. Måtte insigten deraf
genomtränga alla ! Måtte mina ord finna genklang i allt Skan*
dinaviens land! Måtte folken rätt förstå b varandra! — I denna
förhoppning föreslår jag nu en skål, icke för Kalmar allena,
eller Uppsala eller Stockholm, utan för för hela den ädla
och högsinnade Svenska nationen !n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/studmote/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free