Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
novell torde, när allt kommer omkring, vara en af
de bästa dylika vår aldra nyaste litteratur frambragt.
Den för sina flera filosofiska arbeten välbekante
och aktade finnen Snellman, nu rektor vid en skola
i Kuopio, har på sista åren genom ett par
bettettri-stiska produkter häfdat sig rätt till en plats inom
svenska skönlitteraturen, icke mindre hedrande, än
den han som tänkare länge innehaft inom
vetenskapen. Hans „Fyra Giftermål,” — af hvilka fyra vi
likväl icke ännu erhållit mer än ett par, — är,
såsom han också sjelf kallar boken, mera ett galleri
af taflor i terburgskt manér, än en ordentlig roman
med inledning, intrig och upplösning i laga form.
Detta gör att en del läsare icke här precist finna
hvad de sökt, och dessa kasta boken harmset ifrån
sig. Men allting må nu få bedömmas här i verlden
för hvad det utger sig vara, och herr Snellmans
ifrågavarande arbete är verkligen i sin art ett godt
stycke arbete. Jag medger att den spekulatifva
ådran här måhända nog envist banar sig sin
strömfåra tvärs igenom poesien och att det stundom ser
ut som det endast vore den allvarsamma fru
Philo-sopbia, hvilken här roat sig med att för ett
ögonblick spela maskrad i den sköna konstens skiftande
domino; men äfven litet filosofi skadar icke då och
då här i verlden, särdeles när den beter sig så
humant, så inställsamt och med så goda manér, som i
herr Snellmans bok. Denna är i sjelfva verket icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
