Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kapitlet 5. Franzén. -- Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRANZÉN. WALLIN.
———
Medan göterna fyllde luften med harpospel och
vall-hornsljud och fosforisterna med sitt klingklang, hördes
hela tiden för sig sjelf den ljufva sången af en svala,
som redan under de gustavianska skaldernas förnäma
och ceremoniösa epok haft en vacker morgon det
modet, att fästa sitt bo under takåsen af de kongliga
hof-sånggudinnornas tempel; men genom allt detta brusade
dessutom de döfva tonerna af en majestätisk orgel.
Svalan var Frantz Michael Franzén, orgeln
var Johan Olof Wallin.
Båda dessa mäns skaldskap tillhörde genom sin
första blomstring ett förflutet tidehvarf, det stod med
rötterna i samma grund som Kellgrens, (riktigt nog
äfven Thorilds,) men det sträckte sina grenar långt
upp i den nya tiden och vi hafva sett dess kronor
grönska lifligt ännu vid sidan af alla de yngre
„sko-lornascc, liksom ett och annat träd står med heder qvar
från en gammal fransk park, sedan den af en
modernare smak blifvit förvandlad till en engelsk.
Både Franzén och Wallin voro redan erkända
storheter och hade som ledamöter af Svenska Akademien
mottagit det officiella vittra pärskapet, när Atterbom
började sin revolt och Geijer sin nordiska propaganda.
Begge hade sjelfva från början anslagit för sin tid nya
toner och begge fortsatte som de börjat, utan att störas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:45:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sturzgru/0070.html
