- Project Runeberg -  Grupper och personnager från i går /
187

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 11. En gastronomisk trio. (Bihang till pressens biografi.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

vande postmästaren Askelöf. Denne sökte till en början
komma ifrån saken med några skämtsamma ord, men,
allt mer och mer af de andra bordsgästerna „klämd
mellan sköldar64, slutade han dock med att bekänna
kort och tillstod, att han verkligen sökte sig till
Norrköping och ämnade nedlägga pennan. Ja, han gick
under aftonens lopp ännu längre och inviterade
formligen oss alla på en liten ungkarlsmiddag i hans nya
hem i Norrköping några månader sednare. I
sammanhang härmed lät han verkligen ett ögonblick lynnet
falla på honom, att lyfta en liten flik af den slöja, som
hittils betäckt de sanna förhållandena med
ifrågavarande tjenstetillsättning. Han blef nästan varm; han
yttrade det helt uppriktigt *och rättfram, att hans
mångåriga, icke ovigtiga tjenster för regeringen måhända
bordt försäkra honom om denna plats för sin ålderdom,
utan allt krångel, utan undanflygter från vederbörandes
sida, men att det imedlertid hade stått hårdt; han
begagnade den gamla liknelsen om citronen, som man
först pressar och sedan kastar bort; han hade
visserligen nu fått löfte och han hoppades, att man icke
skulle svika det, o. s. v. Hvad som för hvarjom och
enom framtedde sig klart af dessa den gamla Minervas
förtroliga 5,bekännelser66, var, att Askelöf i djupet af sitt
hjerta var missnöjd med sitt folk, att han fann sig
mankerad, att han icke ens trodde sjelfva
„högstden-samme66 mer, än nätt och jemnt. Hur mycket skäl
han egde härtill, visade sig icke synnerligt långt
derefter, då ,,Minerva66 en vacker dag upplyste om att
expeditionssekreteraren Askelöf „tillbakatagit sin
ansökning till Norrköpings postkontor66, och det officiella
bladet några aftnar sednare tillkännagaf, att en
generaladjutant och grefve erhållit platsen. Det slog in;
citronen var utkramad . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:33:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sturzgru/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free