Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm, ty den hade icke konnat tåla någon dags
kör-inrättning. Ända till tvåhundra arbetare, ständigt
nytt, friskt folk, voro hela vägen sysselsatte med denna
kinkiga transport, hvilken upptog en tid af öfver en
månad. Regementsmusiken gick i spetsen för tåget,
för att hålla gossarna vid godt mod. Jag tror knappast
att hvemsomhelst skulle ha stått ut härmed, men
dal-karlarne äro sega karlar. För öfrigt kallas den
ifrågavarande vasen i dagligt tal för den “stora
rikskru-kan*’. Detta oss emellan!
Många rika engelsmän bjödo Carl Johan i lifstiden
otroliga summor för denna herrliga pjes; men Carl
Johan ansåg den mindre som en privat egendom, än
som en nationaltillhörighet, och han var, som historien
nogsamt känner, icke den kung, hvilken sålde något
bort från landet! St! “Guds död og pine!”.........
Nedanför de kullar, på hvilka Rosendal,—i sjelfva
Verket ingenting mindre än en “dal”, — är anlagdt
med sina blomstersängar förutan all ända, sina skumma
boskéer af sällsynta träd och buskväxter, sina små
ormande stigar, verk af ett otvunget infall, nedanför
dessa kullar, säger jag, leker den smala Brunnsvikens
vackra vatten, fåradt af roddarbåtar och lustjollar, som
promenera fram och tillbaka mellan staden och de
många landställena på denna strand af Djurgården.
På motsatta sidan af sjön, blott några stenkast öfver, har
man Ladugårdsgärdet, de poudreuse mémoire,
Stockholms “Nörrefälled”, der gardernas unga hjeltar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
