- Project Runeberg -  La veranda. Valda feuilletoner i alla arter /
178

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krinolinen för evigt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

Äfven den täcka parisiska fruntimmershatten med sina
spetsar, sina blombuketter, sina småkokett fladdrande
band, äfven detta var något, som egde för många fall
sitt estetiska berättigande, liksom sin praktiska
förträfflighet. Äfven här läto alltså konservativa röster sig
förnimmas; man förutsåg en allvarsam strid, men man
hoppades på bloomerismens mission och — man drömde*
Den nya idéen hade redan, oaktadt alla hinder och
trakasserier, vunnit ett visst område, den hade redan
planterat sin fana i „Hanover Square Rooms44. Miss
Bloo-mer hade kommit, knutit den lilla näfven i byxorna,
och — som vi redan trodde — segrat! Det skall
alltså icke dröja många år, — så drömde vi, —
förrän vi allmänt få se det täcka könet kostymeradt i
turkiska benkläder och en liten åtsittande tunique å la
Preciösa. De frasande sidenkjortlarne, de luftiga
tyll-klädningarne, skola, jemte alla dessa underverk af
stärkta kappor, af snillrikt använd kautschuk och
ur-fjeder, snart blifva „en saga blott64, en historisk roman.
En framtidens novellförfattare skall i stället derför ega
att teckna sin hjeltinna ungefär sålunda: „Vid sitt
inträde i salongen ådrog hon sig genast allas
uppmärksamhet. Hon var förtjusande. En smått behagsjuk
bonjour (af buteljgrönt kläde), ur hvars yttre bröstficka
den fina batistnäsduken skälmskt framtittade, smög
sig nätt kring den smärta midjan; de moriska
benkläderna, af hvit moll, voro nertill kantade med
dyrbara denteller, bildande liksom ett genomskinligt
löf-verk kring de små väl blankade stöfletterna. På
hufvudet bar hon en spansk barett, från hvilken en
strutsfjäder pittoreskt vajade. Med tvenne fingrar
framräckande mot en gaslåga den slocknade cigarren, tände
hon den konsterfaret, slog sig ner i en emma, nästan
litet pojkaktigt kastande det ena benet öfver det an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzver/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free