Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författad av Johan Gerson och heter på originalspråket "Liber de tentationibus
diaboli" och har översatts till svenska av doktor Ericus Olai. "Tryckorten"
lyder: Här änas mester Johans Gersons bok aff dyäwlsens frästilse Arom
ephte gudz byrdh. M.cdxcv (1495). Tryckt aff Johannes Smedh j
Stockholm ath meenigha almoghn genhöffthen dyäwle mx syt siälskap.
Utom denna bok, som omfattar 58 sidor i oktavformat, tryckte Fabri
Brevarium Strengnense och Brevarium Upsalense, respektive åren 1495 och
1496. Det senare arbetet hann emellertid Fabri icke själv fullborda. Det
sluttrycktes — enligt uppgift på bokens sista sida — den 30 september
1496 av hans änka Anna Fabri med hjälp av "magistros impressorie artis".
1495 var ett tryckeri i verksamhet i Vadstena kloster. Det förstördes
natten till den 15 oktober s. å. genom brand i klostrets sjukstuga. Endast
en ofullbordad bönbok, "Horæ de domina ecclesie Lincopensis et Scarensis",
har tryckts där. — Även i Mariefred har funnits ett klostertryckeri, å vilket
1498 trycktes den enda bok, som utgått från denna officin, Alanus de
Rupe, De psaltario b. Mariæ virginis.
Vid 1500-talets ingång fanns inte ett enda tryckeri i gång i Sverge. Först
1510 upprättades ett nytt tryckeri, och detta förlades till Uppsala.
Boktryckaren var denna gång en infödd svensk, Paul eller Pawel Grijs. Det var
domkapitlet som startade tryckeriet och det ser ut som om man vid
tryckeriets upprättande förvärvat sig de typer, som på sin tid använts av Johann
Snell. En del av typerna torde dock härstamma från det Ghotanska
tryckeriet. Från Uppsalatryckeriet äro nu 18 tryckalster kända, bland dem
flertalet på svenska. 1519 nedlade Grijs boktryckeriet i Uppsala.
Den stridbare biskopen i Linköping, Hans Brask, anlade 1523 ett
boktryckeri i Söderköping, vilket förestods av Olof Ulrichsson.[1] Det fick
emellertid icke äga bestånd längre än till 1526, då det på Gustaf Vasas
befallning måste nedläggas. Biskop Brask sålde emellertid tryckeriet till
tryckeriföreståndaren och denne drev, under namnet Olai Ulrici, detta
tryckeri i Malmö ända till år 1556.
1526 upprättades det privilegierade kungliga boktryckeriet i Stockholm
och till ledare för detta utsågos Bartholomæus Fabri — förmodligen en son
till Johann Fabri — och Jürgen Richolff, den senare 1525 boktryckare i
Uppsala. Redan på hösten 1526 utkom "Thet Nyia Testamentit på
Svensko", under de följande åren efterföljt av en mängd reformationsskrifter
och annat kyrkligt tryck; de flesta av dessa arbeten voro författade av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
