Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemmar väckta skadeståndsanspråken på grund av förbundsmedlemmarnas
deltagande i storstrejken, skulle få gå i verkställighet. Under hand erhöllo
förbundets representanter även garanti för att veckolönssystemet skulle
komma att bibehållas, för den händelse frågan bleve hänskjuten till skilje*
doms avgörande. Sedan sålunda huvudtvistefrågorna blivit lösta ansågo
sig typografförbundets representanter kunna medgiva att de återstående
tvistepunkterna ginge till skiljedom.
Chefen för kommerskollegium utsåg skiljedomare och hans val föll på
förste aktuarien i kommerskollegium fil. d:r Gunnar Huss, ordförande,
samt sekreteraren i generalpoststyrelsen Gustav Kihlmark och notarien i
överståthållareämbetet Per Cronvall. Skiljedomstolen hade sitt arbete färdigt
den 16 augusti och fastställdes att den nya tariffen skulle träda i kraft den
1 oktober 1910 och gälla till den 1 juli 1914.
När tariffen kom från skiljedomarna var den mycket förändrad, åtmin*
stone till det yttre. Alla de förut befintliga 10 specialtarifferna hade hop*
arbetats till en enda, omfattande alla yrkeskategorier.
I lönehänseende hade emellertid inga förändringar skett, men beträffande
en del detaljer hade boktryckarna fått sin vilja fram. Och åtskilliga av
dessa voro mycket betydelsefulla. Sålunda slopades bestämmelsen om, att
vid tillfälle, då personalen behövde minskas, skulle vid avskedandet hänsyn
tagas till skicklighetsgrad och ålder i kondition. Vidare hade bestämmelsen
om handsättare och stilgjutare som predestinerade till maskinsättning
slopats. Och så hade skiljedomarna infört arbetsgivareföreningens § 23,
som i 1910 års avtal fick n:r 83 och följande lydelse: "Med iakttagande av
avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela
arbetet, att fritt antaga eller avskeda arbetare samt använda arbetare oavsett
de äro organiserade eller icke."
En av de betydelsefullaste punkterna i 1910 års skiljedomsavtal fick det
synnerligen lärda namnet décompte, (läs dekångt) en från franskan hämtad
handelsterm, som betyder avräkning, avdrag. Det betydde på ren svenska
att arbetarna i de svenska boktryckerierna skulle, som säkerhet för hål*
landet av det personliga avtalet, deponera en summa motsvarande två
veckolöner hos arbetsköparen. Denna underliga bestämmelse, som torde
vara fullkomligt enastående i de svenska avtalens historia, lydde som följer:
"Arbetare skall hava ett belopp, motsvarande två veckors minimilön, inne*
stående i bank å motbok, som vid hans anställande överlämnas till arbets*
givaren. Äger arbetare icke sådan motbok eller uppgår icke tillgodohavan*
det därå till angivet belopp, skall arbetsgivaren avdraga 10 % av hans
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
