Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jönköping, som hade bundet mandat — ett förslag till stadgar för såväl de
skandinaviska ländernas reservfond som de skandinaviska ländernas res»
hjälpskassa.
Men saken var därmed icke i hamn. De båda antagna förslagen skulle
underkastas omröstning inom de olika organisationerna. I tre av de danska
föreningarna antogos båda förslagen och likaledes av Norsk centralforening
for Boktrykkere. I en av de danska föreningarna, "Den Ny", blevo emel»
lertid förslagen förkastade med 89 röster mot 12. I Sverge hade man visser»
ligen godkänt förslagen, men i en synnerligen förändrad form. Svenska
typografförbundets styrelse hade nämligen fastställt reshjälpen till 75 öre
pr dag mot av kongressen beslutade 1 krona pr dag.
Förslagen hade kanske ändå kommit att träda i kraft på bestämd tid,
1 juli 1892, om icke Svenska typografförbundets styrelse i sista minuten
till de danska och norska förbunden sänt ett nytt ultimatum, vilket rent
av verkade som en brandbomb. I detta ultimatum, som hade formen av
ett slags ömsesidighetskontrakt, stadgades att de utländska resandena
skulle ha endast — 60 öre pr dag.
"Den (kontrakten) indeholdt tilige en mængde Udenomsbestemmelser,
der enten maatte herrøre fra en fulstændig misforstaaelse af hele Samman»
slutningens Karakter eller ogsaa kun var indsat for dermed at umuliggore
en Overenskomst." *)
Nu brast tålamodet i Danmark och Norge. Man avbröt från dessa för»
bunds sida ömsesidigheten med det svenska förbundet och uppmanade i
skrivelser till de utländska förbunden dessa att göra sammaledes. Denna
uppmaning efterkoms i ganska stor utsträckning, så att efter ett par tre års
tid endast ett par små reshjälpskassor i Europas periferi — som ingen be»
tydelse hade — fortfarande stodo i förbindelse med det svenska förbundets
reshjälpskassa.
Frågan om ömsesidighet eller icke kom under de närmaste åren att föras
inom förbundets ram, mellan å ena sidan förbundsstyrelsen och å andra
sidan oppositionen inom förbundet. På oppositionssidan stodo de skånska
avdelningarna med Malmö typografiska förening i spetsen med sitt krav på
ren och klar ömsesidighet utan någon refundering och å andra sidan för»
bundsstyrelsen med till synes hela det övriga förbundet på sin sida som
ivrig förkämpe för reshjälp med refundering. Så småningom kom striden
för och mot internationalism — ty det var dess innebörd i själva verket —
*) Danske Typografers Organisations Historie. I. Sid. 225. En utförlig skildring av detta tidsskede i de
skandinaviska typografernas historia kan läsas i "Malmö; typografiska förening 1888—1933" sid. 135—170.
55 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
