Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Resultatet mottogs med bravorop. Ordföranden utbringade ett med kraft
besvarat leve för en fackligt och politiskt enad arbetarerörelse", heter det i
T. F:s verksamhetsberättelse för 1930.
Inom Göteborgsavdelriingen har frågan om anslutning varit före icke
mindre än fem gånger.
Första gången var så tidigt som den 1 november 1890. Frågans behandling den gången
förefaller emellertid huvudsakligen ha varit av informerande natur, ty det gällde behands
lingen av stadgar för Göteborgs arbetarekommun, vilka föreningen ombetts att diskutera
för att däri föreslå de ändringar, som föreningen möjligen ansåg nödiga. Av tillgängliga
handlingar förefaller det emellertid, som om Göteborgskollegerna, i likhet med vad fallet
var beträffande Malmökollegerna (se ovan), betraktade socialdemokratiska partiet som
en facklig försäkringsinstitution.
Emellertid blev diskussionen om arbetarekommunens stadgar icke så synnerligen lång.
Endast förslagsställaren, Pehr Eriksson — som dock ej tillhörde föreningen — jämte en
medlem, Lundgren, hyste sympati för en anslutning, medan de övriga, P. J. Haglund,
Simsson, Hultman m. fi. yrkade avslag. Föreningen beslöt att frågan skulle bordläggas.
Denna bordläggning varade icke mindre än elva år, eller till den 29 oktober 1891,
då frågan ånyo kom före. Denna gång talade Oscar Hilding och Frans Hultqvist för
anslutning, medan A. E. Carlsson, O. Svensson, K. Ståhl, P. J. Haglund, Nils Rasmusson
yrkade avslag. Vid framställd votering beslöt föreningen med 68 röster mot 25 att icke
ansluta sig.
Sedan dröjde det mera än 15 år innan denna fråga ånyo kom upp i Göteborgs typo*
grafiska förening. Den 6 april 1916 behandlades nämligen ett cirkulär från Göteborgs
arbetarekommun, i vilket föreningen anmodades att ansluta sig till arbetarekommunen
och arbetarepartiet. Det meddelades från ordförandeplatsen, att styrelsen avstyrkt för»
slaget och sedan Joh. Lundberg och J. A. Holmertz talat för bifall samt Gustafsson,
Orstadius, Palm, Eliasson och Georg Schjött instämt i styrelsens avslagsyrkande, beslöt
föreningen att icke ansluta sig till arbetarekommunen.
Mer än tio år senare eller den 3 november 1926 kom frågan om anslutning till arbetare*
kommunen åter före. Denna gång kom initiativet också från arbetarekommunen, som
föreslog att Göteborgs typografiska förening skulle ansluta sig från den 1 januari 1927.
Styrelsens majoritet hade yrkat bifall, men en medlem, Schjött, hade reserverat sig.
Frågan behandlades på tvenne sammanträden, den 3 och 10 november. På det sist*
nämnda sammanträdet beslöts att frågan skulle avgöras genom allmän omröstning på
tryckerierna. För bifall talade Börjeson, Höglund, Albin Ström — vilken inkallats som
inledare — Olsson, Walldén, A. E. Engström, medan Schjött, F. Boman, J. A. Lagerback
m. fi. yrkade avslag. En hel mängd talare föreslogo frågans hänskjutande till allmän
omröstning. — Vid den allmänna omröstningen på officinerna beslöt föreningen med 501
röster mot 100 att icke ansluta sig.
Den 13 februari 1930 kom frågan tillbaka. Denna gång var det föreningens styrelse
som föreslog anslutning från den 1 april 1930.
Även denna gång måste två sammanträden tagas i anspråk i och för frågans behands
ling. Under den långa debatten yttrade sig Walldén, O. H. Ohlsson, A. E. Engström, Nils
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
