Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungörelse.
Till förekommande af ölägenheterna utaf hundars utelöpande i staden har Magistraten denna
dag, med npphäfvande af hvad derom förut varit
stadgadt, på grund af 5 § i Kongl. Ordningsstadgan för rikets städer den 24 Mars 1868 funnit
godt förordna:
§ 1. Under tiden från klockan tio på aftonen
till klockan sex på morgonen må hund ej löpa ute
på gata eller annan allmän plats inom stadens
planlagda område, der den ej åtföljes af egare eller vårdare.
§ 2. Tik skall under löptiden hållas inom hus.
§ 3. Hund må ej utsläppas lös å gata eller
annan allmän plats inom staden eller å dess område, utan att vara försedd med halsband, hvarå
uppgift om egarens namn och adressort finnes
tydligt och fullständigt anbragt.
§ 4. Hund, som anträffas lös å gata eller annan allmän plats inom staden eller dess område,
utan att vara försedd med föreskrifvet halsband,
får af polisbetjeningen upptagas; skolande djuret
sedan tre dagar förflutit efter dess upptagande,
dödas, så framt icke egaren eller vårdaren dess
förinnan återhemtar det samt ersätter kostnaden
för dess upptagande oeh underhåll.
§ 6. Kostnaden för upptaget hundkreaturs
vård och underhåll erlägges efter särskild, af Magistraten faststäld taxa.
Sundsvalls Rådhus den 28 Mars 1888.
Magistraten.
Hö-Anktion.
Cirka 1,000 lispund godt och välbergadt Hö
(klöfver & timotej) kommer att hos rättaren A.
Lundqvist på Ås hemman å Alnön bortauktioneras Lördagen den 5 Maj, kl. 12 på dagen.
(1422) J. A. Enhörning.
Nr 50
SUNDSVALLS TIDNING Lördag 28 April
1888
Hurrar Intrfisscntcr uti Sunnsvslls
Tobak%-Fabrlk8 Aktle-Bolog i Sundsvall
behagade snmtnantrada Ull ordinarie bolagsstlm*
ma Tisdagen den 16 Maj, kl. 6 e. ra., å Stadsho-
tellet i Sundsvall uti Börsföreningens lokal.
Sundsvall den 26 April 1888.
STYRELSEN. (ua
Koinmissionslandtmätaren
O. W. Berger
har flyttn.lt från Torpsharomar till Fränsta.
Hotell Norrlands blllard åter öppnad och
innesluter jag mig härmed i hrr Billardspelares
välvilliga åtanko.
(1434; Aug. Lindberg.
T?tt auständigt fruntimmer som mot städande af
J-i tvenno rum, ra. in. vill hafva fritt rum anmäli
sig å Kommissionskontoret.__________(1433)__
T?n äldre stark oeh ordentlig qvinna, väl van
¦EJ att mjölka och sköta kreatur, önskar plats som
ladugårdska på större ställe mot stat. Vinaro å
Kommissionskontoret. (1433)
Borgenärerne i Fredrik Gid-
löfs vid Sköns tingslags Häradsrätt anhängige
konkurs Mim till sutnmnnträde å undertecknads
kontor härstädes Lördagen den 13 nästkommande
Muj, kl. 12 på dagen, för att mottaga slutrcdo*
visning och i anledning dcraf besluta
Sundsvall den 26 April 1888.
Sv. Hjortdn.
(1425) Syssloman.
T?tt rum och kök samt ett spisrum uthyres. En
•U båt passande för vedfraktning till salu.
N. OLSON.
(»438) Stora Nygatan M 10, 6:to q<
En vagnslast Skumost siilics från banvagn f. o.
n. Måndagen den 30 April.
(1431) O. EVENSON.
Från och med Måndagen don 80 April säljes
prima Thimotei-Hö, i större och mindre partier,
å Cirkus vid Rullan.(uao)
En 16 hästkrafters ny
(400) ________hos J. A. E
Stadshotellets Schweitzeri.
I morgon Söudagen deu 29 April, kl. V»8—11 <>? m,,
först» upptrfidandejtf
JÉXxr O. O. Hctydn
it första upptrfidando af Ku] * " 4
Endast några aftnar.
Fri Entré.
Endast nflgra aftnar.
1S8S Ars Riksdag.
I enlighet med sitt tillfälliga utskotts hem-
ställan beslöt Andra kammaren i tisdags
efter en debatt som upptog större delen
af förmiddagens plenum, en skrifvelse till
k. m:t med anhAUnn
del* om utfärdande af förbud mot införsel
af konstgjort smör eller margarin afvensom
af oleomargarin
dels om utfärdande af förordning, hvari-
genom bestämmes, att vara, som under namn
af »smör af mjölk eller grädde» i landet införes,
skall, innan varan från tullverket till import
utlemnas, pA dennes bekostnad af sakkun-
nig person undersökas för utrönande att
varan icke utgöres af eller är uppblandad
med konsrgjordt smör,
dels ock slutligen om utfärdande af för-
bud emot tillverkning inom riket af marga-
rin eller konstgjordt smör.
— Hr Waldenströms motion om tillsät-
tandet af en statsinspektör öfver Stock-
holms folkskolor afslogs i tisdags i Andra
kammaren med 125 röster mot 63.
— Ägg ville bevillningsutskottet åsätta
en tull af 20 öre per kilogram. Första
kammaren afslog denna med 56 röster mot
45, Andra kammaren antog den med 97
mot 79. Äggens tullöde blir således före-
mål för gemensam omröstning.
— Tétullens nedsättning kommer, liksom
kaffetullens, att afgöras genom gemensam
omröstning. Första kammaren biföll näm-
ri tisdags utan votering utskottets för-
_ till nedsättning (från 80 till 50 öre pr
kilogram) i tullen A té, under det med-
kammaren, med 100 röster mot 93 afslaoit
densamma.
— K. m:t hade framlagt förslag till or-
dinarie stat för det stora nya blindinstitu-
tet vid Tomteboda. Utskottet hade afpru-
tat något på de olika löneposterna.
Vid punktens föredragning i Andra kam-
inaren begärdes ordet af statsrådet "VVen-
nerberg, som i ett med spänd uppmärksam-
het åhördt, varmt framfördt och af starka
bravorop helsadt anförande förklarade, att
han var villig att böja sig för utskottets
mening i afseende på direktörens och rä-
kenskapsförarens lönebelopp, men i stället
hull han så mycket hårdare pA att lärare-
lönerna ej skulle afknappas så, att man ei
kunde fA fullt lämpliga krafter på dessa
poster. Talaren utvecklade hur kräfvande
blindundervisning i allmänhet vore och fram-
höll särskildt gymnastikens och musikens
betydelse för de blinda. »När genom för-
synens skickelse ett sinne fattas, brukar det
i stället på ett förunderligt sätt ersättas
genom finare utveckling af ett annat», och
Se blindas musikaliska begåfning kunde
äfven praktiskt göras dem till gagn genom
utbildning till pianostämmare. Det var blott
2,450 kr. eom begärdes till för att sätta det
framhållits att våra ostronbankar borde bättre skyd-
das. Yrkade återremisa.
Sedan hr Sandmil åter talat för bifall och hr
Ljungman uppträdt i saiunia syfte, beslöt kamma-
ren med 97 röster mot 9*ntt återremittera punkten.
Lysoljor.
Hr Johansson i Strömsborg, som, onktadt han i
&lla de föregående puukterna röstat för utskottets
förslog och väl komme att göra det ilfveu i de föl-
jande, måste yrka afslag på deas hemställan i denna
mnkt och bifall till motioucrna om borttagande
af lysoljetnllen, enär lysoljorna blifvit en nödvän-
dighetsvara.
Hr Andersson i Tenhult ansåg, att mau nu redan
åsätt så många tullar, att lysoljor gerna kunde få
vara fria samt yrkade afslag ä utskottets hemställan.
Ur Odell talade för de mindre bemedlade och
lcmstälde, att kammaren med hänsyn till dem måtte
bifalla motionärernas hemställan, samt yrkade där-
för afslag å utskottets förslag.
Häri instämde htr Björk, Stjernspetx, Essen, Bro-
tröm, Andersson från Malmö, Qumalius, Sjöberg
Hr Boström till Östana hade tänkt reservera sig
i denna punkt och såge för sin del gerna att mo-
tionärernas förslag bifölles, isynnerhet som frågan
om kaffetullen dagen förut fått en så olycklig ut-
[ång. För den Inhemska fabrikationen spelade
rågavarande tull en så obetydlig roll att det helas
irdei här måste ställas i främsta rummet. Yrkade
tt lysoljor mätte bli tullfria.
Häri instämde hrr Bergendaht, Höglund, Siyffe,
tetlelttts, Kihlberg m. fl.
Hrr Martin och Sandmil talade för bifall till
itskottets hemställan, hvaremot hr Ekeborgh, för-
klarade, att det var honom omöjligt att äfven i
denna punkt följa med utskottet. Hrr Cedersehiöld,
With. Carlsson, Påtsson i Hemmesdynge och Gö-
ransson talade för afslag.
Hr Fosser påpekade, att då han föregående dag
otsatte sig nedsättning å kaffetullen, gjorde han
;t dels af finansiella, dels af sanitära skäl. Intet
dessa skäl förelåge här, och då lysoljau därtill
vore en så oundgänglig nödvändighetsartikel för
fattigman, ville tal. yrka afslag å utskottets hem-
ställan.
Hr v. talmannen ansåge det vara nonsens att
här tala om en lindring åt de fattigare klasserna,
och då man för öfrigt ej med visshet kunde säga,
hvad resultat kaffefrågan skulle få, ville tal. nu
rrka bifall till utskottets förslag.
Hr Waldenström från Gefle: Då jag anser att
denua skatt är en af de allra orättvisaste, som
trycker svenska folket^ förenar jag mig med motio-
uärernes förslag. Man må säga att saken spelar
eu liten ekonomisk roll, men detta vore en under-
ordnad fråga i jämförelse med den, om en sådan
skatt är rättvis eller ej.
Hr Farap trodde ej att den ifrågasatta tullen i
Lämvärd grad tryckte de fattigare klasserna, under
det att en nedsättning i densamma hufvudsakligen
skulle komma fabrikerna till godo. För öfrigt hy-
ite tal. stora betänkligheter vid att helt och hål-
––––––-iRun
torp »utan- mycket hopp» talat för utskot-
tets forslag, biföll kammaren med afslao- då
utskottets hemställan, med 140 röster °mot
40 hr Wennerbergs framställning.
Tulldebatten i Andra kammaren.
Musslor.
Hr Waldenström från Gefle: Utskottet e
att ostron vore en lyxartikel, livadan man
ha väntat att en något högre tull hade fön
Man hade nyss ålagt rökt fläsk en tull al
kil. och annat fläsk 20 öre och detta vore än.lnnt
ci, nödvändighetsartikel för de fottige!%Ä
rätt . _.
att man dj»h« msKottet i
tänka på saken och öfver
yrkade bifall
ii»!!!!
hnVoÄ s^V« friskrMuST
let afskaffa skattetullar. Yrkade bifall till utskot-
tets hemställan.
Kammaren beslöt därpå att med 137 röster mot
67 borttaga tnllen å lysoljor.
Potatis.
Hr E. W. Carlson kunde ej biträda utskottets
förslag. Visserligen vore den tidiga potatisen vär-
defullare än den som korome senare, men tal. an-
såge det olämpligt att lägga två olika tullsatser på
samma vara, hvarpå inom hela tulltaxan ej funnes
uågot motsvarande exempel. För öfrigt vore skvdd
för potatis fram i juli och augusti sannolikt obe-
höfligt. Yrkande att tullen måtte bestämmas till
50 öre för hela året.
Hr Nilsson i Lidköping faun många andra tullar
orättvisa, men denna vore det i än Mgre erad då
det gälde hvad som. i ordets fullaste m£nin| kunde
kallas fattigmansspis. Man hade sagt, att denna
ull skulle inverka så litet på priset. Men för fat-
tigman vore äfven det lilla mycket. Och för öfrigt
kunde man fråga, hvad gagu jordbrukaren i dit
stora hela skulle få af denna tull.
Icke bör det vara skäl att beskatta hela folket,
darfor att några restauratörer med större framgång
skola kunna locka läckergommarne till sina For!
Korande de olika satserna för olika årstider, skulle
jag nällre vilja kasta om utskottets förslae Då
emellertid måttet af tullar på lifsmedel redaf"
Hr Danielsson trodde ej att den föreslagna tul-
len skulle ha så stort inflytande på den fattiges
ekonomi ens i städerna. För stora områden i vårt
and, där man till största delen lefde af potatisaf-
kastningen kunde de nuvarande låga priserna icke
verka annat än ruinerande. Hvad sfi man väl
ta sig till. då man
fattige å Jdt
g . då man
fattige nå Jandet
tryckande. De odlade"! allmänhet
sälja sin vara. Föi „*
denna tull ej kännas så
–––- . allmänhet själfva potatis
* skulle i do flestaJ fall P "
trvcl_____ _
till husbehof och skulle i do flesta" fall ei stå i
örlägenhet vid att skaffa sig denna vara. Då vidare
branvinsskattens höjande fiomme att leda till en
minskad brdnvinsbränning och däraf följande in-
skränkning i potatisförbrukningen på detta håll,
blir det an mera svårt för jordbrukaren att få sin
potatis afyttrad. Det är väsendtligen med hänsyn
till de ytterst häftigt sjunkande pBsensom jagan-
ser utskottets hemställan välbetänkt. De, som
vilja ha den nya potatisen från utlandet, må gerna
betala litet mer,, och föröfrijjt har man alltid W
tnånaderna på sig att köpaln sitt förråd från ät-
andet. Det kan ej med skäl sägas, att det egent-
ligen är de fattige som konsumera den tidiga uo-
tattsen.. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Hän instämde hrr Nilsson i Käfrela, Smedbera
N. Peterson i lluntorp, Wittrock, Va JmvoI m fl
Hr Schöning: Näst tullen på råg todw nu
föreliggande den mest upprörande. När det var
fråga om kaffetullen visade man sig från nrotek-
tionistiskt håll så ovanligt tjHmötesfående,Poch då
borta-
Hr Vaklin replikerade hr Danielsson som sairt
altman mycke/väl kunde på hösten köpa Tu så
fW- nV°^K frän,utlftna«t- Detta vore emel-
lertid i allmänhet ravcket svårt för arbetaren, och
hr"L kr-e pä i8* ,8ätt P^tisen lätt hinna att
bli skämd, innan den komme till användning. Den
Ä ese»*1/8611 m förmån för
af8la« ä utkt
tets hemställan.
Hr Cedersehiöld talade i korthet för
Hr Boström trodde, att hr Danielsso
oeh att frakten ej ens kunde betackas. Att satta
olika satser for olika årstider ansåg tal. vara klokt.
Trodde ej att tullen skulle drabba den obcmedlado
delen of folket, som ej hado råd att köpa, deu ti-
digare, dyra potatisen, hvilken vore den som mest
Importerades, och dessutom vore det en fördel, att
marknaden ej vore öfvcrav&mmad af utiftndak po-
tatis, Innan vi Bjälfva hanne komma med vår. Yr-
kade bifall till utskottets hemställan.
Sedan därefter hrr Haglund, Schöning, Au...
D— ¦ Brodin,. Jonttm I Hof och Farup i kort
...... i SL
""-emot reserverade sig ett stort antal af kam-
s ledamöter.
ag å utskottets hemställan och hr
yrkat bifall, bifölls utskottets
röster mot D"
Iakttagelser och intryck.
fider
a tysk tidning anser det icke vara na-
tvifvel om, Att den franska republiken
mot »Ut akt.
Vid kvinnokongressen i Washington
slutet af mara manad innevarande Ar höll
tniss Gardoner ett föredrag om — kön
hjärnan.
Få tal om röstratt yttrade fru Elisabeth
Stanton vid samma tillfälle att hon hoppa-
des bli insläppt af Petrus till himmelriket
som en »ineuborgarinna mod alla laeliga
rftttighotor».
Att tullen pA lin gick igenom i Andra
kammaren betraktas sAsom un företa var-
ning At herrar fabrikanter, hvilka varit med
om att upptända en tullifver, hvilkon såsom
ett tveflggadt svärd lfttt kan vAnda sig mot
dem sjalfva.
I Göteborgs Handelstidning lemnar en
r-Skollärare» »ndgm bidrag till svenska folk*
undervisningens historia under Aren 1840
—1887». I den undra af dessa uppsatser
yttrar han pA tul om iristunderna oeh lok-
plutsen bland unnat följande:
»Det är icko nog med att läraren blott vltmr sig
på platsen och marscherar fram och åter och med
ett visst förnämt »mogisterförakt» ser ned pa bar-
nen. Nej. här bör läraren äfven ställa Bigpa bar-
nens ståndpunkt, deltaga i deras och inBtämma i
deras kliugande skratt.
ts htä£ä c
sig grillande. Nu äro dessa i Ing bestämda till
tio minuter. Men många af dem, som makten hafva,
nuso att fem minuter äro tillräckliga och de tvinga
läraren att dansa efter deras pipa».
Kejsaren af Brasilien hor i ett samtal med
en fransk tidningsman uttalat sig om un-
dervisningsväsendet. Han fann det gulet
att vilja utstryka religionen frAn skoluns un-
dervisningsplun; men det förekom honom
också ej mindre oklokt att gifva presten
inflytande inom skolan.
På potatistullen ansåg hr A. P. Daniels-
son, euligt Vårt Land, endast »stadsarbeta-
ren komina att lida». Men det gör ingen-
ting, menade han, ty »man fÅr lof att se
denna sak hufvudsakligen frAu landsbyg-
dens synpunkt».
Hvarai torde framgå, att det numera »frän
landsbygdens synpunkt» är alldeles likgiltigt,
om stadsarbetaren »lider».
Eu tysk tidning »Pol. Nachrichten» för-
klarar att »fransmännen icke längre böra
räknas till de siviliserade folken».
»VArt Land», eom Atergifver uttalandet,
mer detsamma fullt berättigadt.
Om baptisterna i Sverge dömer »VArt
Land» lika strängt, som tysken dömer fraus-
männen.
Tidningen anför som eu känd sak att
baptisterna vid sin propaganda som oftast
visa en påfallande missaktning för sA väl
gällande lag som ock för andras religiösa
öfvertygelse.
En längre uppsats härom slutar V. L.
iå här: »Man borde dock inse, att de som
handla i medveten falskhet och uppen-
bart trots, icke kunna vara uppriktiga
"ristna».
DA man vet hvilken inflytelserik rol Vårt
Land spelar inom det »nya systemet», må
man väl fråga sig om icke dessa ord snart
skola följas af handling.
Sundsvall 28 April.
Minnesllsta
lag 28, kl. 10 f. m., auktion å diverse lösegen-
dom å auktionskammaren,
före kl. 12 p. d., inställelse i kronolotsen
Albert v. Ahns koukurs.
kl. 12 p. d., ordinarie bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls mejeriaktiebolag å
stadshusets lilla sal.
¦’ *~ * auktion å cu lotsbåt med in-
— kl. 5 e. m., extra bolagsstämma med dele-
garne i Sundsvall—Wasa åugfartygsaktiebo-
lag å Skeppsbrokällaren.
— kl. 6 e. m., ordinarie bolagsstämma med ak-
tieegarne i Gambrini bryggeriaktiebolag å
bolagets kontor.
— kl. 8 e. ni., årsstämma med Medelpads jä-
gareförbunds ledamöter å hotell Nord.
löndag 29, kl. half 6 e. m., témöte å Siömanska-
pellet.
Måndag 30, kl. 5 e. m., ordinarie bolagsstämma
med intressenterne i Nacksta hemman å A.
Hammarbergs kontor.
Tisdag 1 maj, kl. 10 f. m., auktion å kor, hästar,
oxar, får, svin, körredskap m. m. å Östanå
gästgifvaregård i Sättna.
— kl. 10 f. m., auktion å diverse förfallet pant-
gods i gården M 37 A Trädgårdsgatan.
— kl. 12 p. d., auktion i trävaruhandl. Jon Pet-
terssons konkursmassas gård i Pedersåkerå
massan tillhöriga fastigheter
Onsdag 2, kl. 10 f. m., auktion å diverse lösegen-
dom samt ett hästkreatur å auktionskam-
Torsdag 3, ’kl. 12 p. d., sammanträde uti f. bon-
den Olof Söderbergs i Bergsåker konkurs å
selångers länsmanskontor.
Selångcrs länsn
Lördag 5, \\. 10 f. i
fakturvaror å a
I fyra dagar hafva svenska folkets riks-
dagsombud (första kammaren till och med
i fem dagar) hållit pA med att dryfta de
mAnga förslagen om tullar pA hvarjehanda
förnödenheter och man har därunder haft
det egendomliga skådespelet, att flertalet af
vAra jordbrukare med okänslig hårdhet hjälpt
till att försvära införseln frAn utlandet af
en hel mängd varor, däribland äfven af så-
dana, som höra till Jifvets nödtorftiga up-
pehälle. Under det vi pA afstånd beskådat
denna upprörande och lindrigast sagdt obe-
hagliga företeelse, ha vi kommit att erinra
oss en uppsats, som år 1858 — således för
ämt 30 år sedan — författades af den då
>ekante snillrike Upsalaprofessorn Israel
Hvasser och som finnes intagen i fjärde
häftet af hans valda skrifter samt handlar
om ydandtbrukels förhållande till siviluatio-
nen och bildningen».
Det är några anteckningar ur denna upp-
sats, som vi här bjuda pä under förmodan
att de skola af flere än oss erkännas vara
ord för dagen.
Erinrande om, att redan Cicero — hedning
som han var — insett och bekant att män-
niskan icke är född för sig själf utan för
hela folket och för de sina, säger Hvasser:
»Så länge människan lefver blott sitt indi-
viduella hf och har endast sig själf till än-
damål, är hon icke värdig sitt namn och
sin bestämmelse. Det är först då, när
lon genomtränges af det gemensamma
ifvet hos mänskligheten elle? Åtminstone
hos fäderneslandet, hos familjen eller hos
någon af samfundslivets eller kulturens
hufvudnktningar, som hon blir verkligt
människa och befrias ur den fAngenskap,
ivan individualismen annars hAller hennes
bättre utvecklingskraft och vanligen alldeles
kufvar den. Landtbruket är i allmänhet
genom sin syftning och bestämmelse en af
det gemensamma lifvets hufvudformer .....
*!nkte den,ne 8niUrike man om
JÄS* ^T B&rekUdtägnadtattkufva
egoismen och besegra egennyttans frestel-
ngtlefvande begrepp,
digheten jämte den upp
nedsjunkit till blott ne
dät ättiht d
ser; hvad skulle hon hafva sagt om 1888
års riksdags jordbrukare?
»För egoismen» — eäger han — »flyr kar-
lekens genius bort och en djup förändring
genomgår den traditionella moralens verk-
i följd hvarof skyl-
mjioffring% den fordrar,
___________________^negativ ’betydelse ooh
däremot rättigheten med dess anspråk blif-
vit upphöjd till positiv prinsip, isynnerhet
inom samfundslifvet. Med en nästan skam-
lös öppenhet har egennyttan blifvit förkla-
rad icke allenast för industriens egentliga
ooh innersta prinsip, utan äfven för folkets
egentliga uppfostringskraft.»
Med tanken på detta tillstånd utbrister
Hvasser: »Om sivilisationens nuvarande til
stånd förbjuder mig, min djupt lidundc
känsla att uppriktigt yttra min tanke–––-:
då man talar om det siviliserade Europa
ooh skryter däraf, intages jag af blygsel,
hann ooh sorg.»
Det mA vara tillåtet konstatera, att nu
ännu mera An 1858 gäller denna veklagan
vArt land Sverge.
DAlig som ställningen är, kan dock Hvas-
ser tänka sig en ramkal reform sAsom inö,
lig oeh denna mAste i landtbruket hafvi
sin utgångspunkt. Det är där, som kärle-
ken skall segra öfver egennyttan, högmodet
ooh förtryckarebegäret ooh därigenom öf-
vergÅ till den lefvande rot, ur hvilken deu
starka humanitet skall utveckla sig, pA hvars
mäktigt genomgripande kraft samhällets verk’
liga helsa beror.»
Hvasser framhåller med styrka de för-
därfliga följder, som uppkomma af det sa-
kernas tilUtÅnd, dA arbetaren pA ooh ega-
ren till jorden äro skilda personer. Di
är arbetaren tjänare ooh, om jordegu-
ren förgäter sin skyldighet, alaf — han mä
bära namnet däraf eller ej. Härigenom
uppkommer en i ordets egentliga bemär-
kelse ra folkmassa, som med stark bena-
Chet för lag liderlighet oeh grofvu broti
kun förvaudlas till vild upprorskraft
Ger därjämte jordegaren At arbetaren ett
knappt underhall, sa att han sakuar till-
räckligt skydd emot kölden ocli väderlekens
skiften genom goda boningsrum och varmt
kläder samt måttet af hans föda gränsur till
svält, sA blir han svag och skröplig, gör
dåligt urbete ooh har mot farsoter ingen
inre motståndskraft utun stupar i massor för
förödelsen.
Härtill kun läggas att jordbruket Åstad-
kommer en förnedring hos den uteslutundt
i dess tjänst arbetande dagakarlens andlige
karakter, eu förnedring som icke har någon
inre nödvändighet utan beror därpå att ueu
som arbetar pÅ jorden icke tillika är dess
egare. Den mäktigaste reaktionskraften
emot denua förnedring bestar dA ock däri
att jordarbetaren äfven är jordens egare.
Känslan af frihet och själfständighet ger
da At hans själ spänningskraft och omtanken
utvecklar och skärper hans föstAnd.
Ett samhälle, som har ett talrikt besutet
boiidestAnd, har därför en fond uf sund si-
vilisatjonskraft, som bör högt värderas.
Enligt de spartanska lagarne tillhörde det
jordegareu att själf deltagu i bearbetningen
af sin jord, och dA han, för att befria sig
från denna pligt, sAlde jorden, skulle hi
anses för åreläs.
Grundtanken i denna lug är — enligt
Hvasser — icke utan sanning; jordegaren
är obestridligt skyldig att deltaga i bear-
betningen af sin jord.
Ingen människa eger något, som hon full-
komligt kan kalla för sitt. Allt hvad hon
har, det må bestå i naturens gåfvor: snille,
talang, helsa, handlingskraft eller i lyckans
såsom makt, anseende eller rikedom, är högre
makters skänk och hon skall i användnin-
gen och förvaltningen iaf dessa gåfvor aldrig
förgäta t att hon står i försynens och lIlKllsk
lignetens tjänst. Detta gäller i hög gruc
om jordegaren. Om vhan förgäter sin kal-
lelse, blir lätting, liter jorden skötas a
fogdar eller arrendatorer och använder vin-
sten däraf till nöjen och onyttiga tidsför-
drif, samt i ett, såsom vi hoppas, i framti-
den stundande upplystare tidehvarf än vårt,
träffas af en opinionens dom, likartad med
den som i Sparta fäldes af lagen, kan di
svårligen sågas att han lider oförtjänt.
Endast dåren kan med liknöjdhet och
förakt anse den lära som förklarar besitt-
ningsrätten till jord gemensam för alla och
att den kommit i enskildas händer endast
genom inkräktning och rof. Ty så djupt
sofistiskt lögnfull oc.h samhällsförstörunde
denna lära än är, så innehåller den dock
icke blott o.ch bart lögn.
»Jordegaren är i besittning af sin egen-
dom nu, efter yttre rätt fri och själfstan-
dig, får göra därmedthvad hau vill, vanvår-
da den, upplösa och sönderstycka den, sälja
den o. s. v. Men det gifves högre makter,
inför hvilka äfven han måste ansvara och
den honom närmaste af dessa är medvetandet
af det rättas nödvändighet hos det folk han
tillhör, så snart detta meftvetande hunnit ut-
veckla sig. Inför denna domstol har han
skyldigheter lika bindande, som någonsin
regentens och ämbetsmannens. Den jord
han inför yttre rätt eger och fAtt frihet att
efter godtfinnande sköta och behandla, till-
hör i själfva verket det gemensamma fäder-
neslandet. Endast genom att deltaga i ar-
betet för att åt detta fädernesland bereda
den högsta möjliga grad af välständ, odling
och fruktbarhet, kan han rättfärdiga både
sin egen besittning och besittningsrätten i
allmänhet.»
— Det är ju rätt egendomligt att se, huru
redan för 30 år sedan en svensk tänkare
tagit fatt på det problem, Bom i våra dagar
upprör nästan hela den siviliserade verlden;
frågan nämligen om jordeganderätten, dess
grunder och dess förpliktelser.
Och beträffande dessa senare, eller de
kraf som samhället med rätta ställer på jord-
egaren, så hafva de sin särskilda betydelse
nu, då jordegarne i sin egoism tvinga lan-
dets öfrige invånare att betala sina lifsför-
nödenheter högre till de svenske jordegarne
än hvad inan kunnat få dem för från ut-
landet.
Den varning, som Hvasser för 30 år se-
dan uttalade, kan därför ined större skäl
framhållas nu. Den lyder så:
»Vi lefva i en revolutionär tid. Den un-
derjordiska eld, som håller samhällets grund-
valar i en jämn darrning och stundom än
lär och än där framträder i vulkaniska ut-
brott, genomgriper äfven tankens värld och
därifrån har utgått––––––den lära som
-ngnper den enskildes besittningsrätt till
rden!»
»Det är jordegaren — säger Hvasser —
ra i sitt eget bröst skall kämpa humani-
tetens strid med råheten!»
Det är en helsning från en ädel svensk
vetenskapsman som synts oss lämplig att
sändas till såväl ledarne af den’ protektio-
nistiske armén vid årets riksdag som ock
till de djupa lederna, från och med hrr
Klmckowström och Boström till Ostanå till
och med hrr A. P. Danielsson och Liss
Olof Larsson.
T, f. pastorn iSelAnger
I till pastorsadjunkt i
Förordnade,
A. Ådén är förordnad . ..... ______
Lycksele från I juni och pastorsadjunkten
i Ljustorp J. Nyländer till v. pastor i Sel-
Anger efter Adén.
Gärdfarihandeln i länet. Länssty-
relsen har resolverat, att då, sedan 50 an-
sökningar till sådan handels utöfvande bi-
fallits, behofvet af dylik handel redan mA-
ste anses vara väl tillgodosedt, rättighet
därtill under innevarande år icke korarae
att At flere medgifvas.
te r**0«WM*»*W ^ besvär som an-
förts öfver länets inskrifningenämders be-
slut blefvo blandI andra ba3bSträde? aÅ\
Frednkssona och tandläkarebiträdet P. G.
Erikesons från Sundsvall besvär underkän-
de. De hade antecknats såsom lämplige
för artilleriet, men blefvo af inskrifmngs-
revisionen tilldelade infanteriet n:r 29.
Sedelfabrikör Melander dömdes i
går af Sköns häradsrätt till 10 års straff-
arbete och att vara medborgerligt förtro-
ende för alltid förlustig.
Föredrag, närmast rörande nylrterhelen,"
hAlles nästa tisdag, den första maj, i Elims-
kapellet af pastor C. G. Lagergren, som
därvid kommer att uttala sig om kallarmä-
starnes ansökan hos stadsfullmäktige om ratt
till aöndagautskänkning.
Såsom sjukgymnast har, bland andra,
kaptenen vid Vesternorrlands bataljon O.
Th. Falck blifvit af medisinabtyrelsen god-
känd. .
Olyckahändelse. Under en promenad
utom staden inträffade den olyckan att en
af sAngerskorna A hotell Nord, fröken Ida
Gallentin föll omkull och af bröt det ena
benet strax ofvan fotleden.
Sammanslående af ångbåtabolag.
Delegarne i de norrländska Ångfartygen Carl
XV.ltaöaand U, Nordstjernan, Runeberg,
Vesternorrland och Ångermanland voro till
i tisdags afton ef hrr I. Hirsch och F. Slöör
inbjudne till ett sammanträde A hotell W—6
i Stockholm för att dryfta gemensamma an-
gelägenheter. De som hörsammat inbjud-
ningen uttalade såsom sin Asigt att samtliga
de nämda Angarue borde förenas under ett
bolag och beslöto att en skrifvelse akall uf-
lAtas till de olika bolag som ega Augarne,
med underrättelse om den åsigt som A mö-
tet gjort sig gällande och med framhållande
af att don därmed åsyftade Åtgärden, om
den sattes i verkställighet, sannolikt skulle
komma att för aktieegarne i bolagen med-
föra ufsevärda fördelar. En komitc, bestå-
ende af de båda inbjudarne samt kapten V.
Kempff, utsågs för att uppsätta och afsAnda
den beslutna skrifvelson. D. N.
Vtvärdshuset Rosenbäck vid Hernö-
sand har köpts för kr. 6,300 af källarmä-
staren H. Nordström. H. P.
Frälsningsarméns buruck i Hernö-
sand, rymmande 300 personer, skall invigas
den 6 maj, v. A.
En nödyår hotar Jämtlund i sin för-
sta blomstring studda ladugArdshandtering
— säger Ostersundsposten och tillägger som
följer. Den foderbrist, som för en måuad
sedan befarades, kan redan sägas vara in-
om länet iillmäu. I synuerhet frAn de norra
socknurne, men äfven frAn de södra och från
Herjeådnlen, komma nedslående bud. Flere-
städes har man måst tillgripa åtgärder att
lifnära kreaturen med burk af rönn och asp,
löf m. m., sedan icke ens halm står att fa.
Att afkastningen af ladugården under så-
dana förhållanden skall bli ytterst obetydlig
är gifvet, på samma gång som djuren, där
•de ej rent nf måste nedslagtus, underkastas
en svältkur, efter hvilken de sent, om nå-
gonsin torde repa sig så att de kunna gifva
egarne någon behållning.
Under så hotande utsigter kunde verkli-
gen nu ifrågasättas, huruvida ej särskilda åt-
gärder vore af förhållandena betingade, t. ex.
införskrifning af kraftfoderämnen att, jämte
brukeanvisningar, tillhandahållas kommuner
eller enskilda rekvirenter för billigt pris eller
t. o. in. till underpris.
Egendomligt beskattningsmål. Hä-
radshöfdiugen i Jämtlands östra domsugn,
J. A. Thomson taxerades för Ar 1887 i
Östersund för 6,600 kronors inkomst af tjänst.
Pröfningsnämden faststälde denna åtgärd,
men taxerade T. äfven för 2,000 kr. extra
inkomst af samma tjänst; detta är af kam-
marrätten godkändt.
Foderbristen i Jämtland. 1 Kall
har man börjat anlita björklöf och rönnbark-
skaf till kreaturen. En del unghästar har
nedslagtats i följd af foderbrist.
Stor foderbrist rAder i Storsjö ka-
pell i Härjedalen. Som sockneborna för-
gäfves sökt att frAn närliggande trakter för-
skaffa sig foder, lär ställningen i vår blifva
förtviflad. j. p.
De utdömda medlen i skuldfordrings-
mål hos länsstyrelsen i Östersund uppgingo
under nästl. år till inalles 543,955 kronor.
Ö. V.
Mäktad soldat. Då i måndags afton
en soldat Strindberg, *,\i. 45 vid Jftrfsö kom-
pani i Helsingland, anlände till Östersunds
järnvägsstation efter att ha rymt från sin
rote, för att öfver Trondhjem begifva sig
till Amerika, blef han, då telegram en kort
stund före tågets ankomst anlänt till polis-
kontoret, häktad, då han steg ur vaggonen
och införpassad till lansfängelset.
Jämtl.-p:n.
Justitieombudsmannaexpeditionen.
Vice häradshöfdingen A. Nilsson, som för
ej länge sedan till justitieombudsmannen
ingaf öfver ett trettiotal angivelseskrifter
mot en del ämbets- och tjänstemän, har
ånyo under den 16 och 19 dennes inkom-
nit med angifvelser och yrkanden mot re-
isionssekreteraren Paul Isberg, generaltull-
direktören N. A. G:son Bennich, landskam-
reraren i Östergötlands län N. H. Joachims-
son, landskamreraren i Malmöhus län P. A.
H. Cavalli, landträntmästaren i Hallands län
Fr. de Bronikowsky, räntmästaren i Elfsborgs
län C. A. Ryding, ränlmästaren i Vester-
norrlands län Bernhard Lindberg, räntmä-
staren i Norrbottens län F. Waldenström,
uppbördskaesören i Arboga L. V. Jakobs-
son, kronofogden G. Esséen, kronofogden
C. Grönlund, hofrättsrädet i Svea hofrätt
F. O. Leuhusen, assessorerna därstädes Th.
Westrin och G. P. A. von Rosen, notarien
samma hofrätt C. G. Linder och hofrätts-
rAdet i Göta hofrätt B. J. Hessle.
Han anmäler till laga beifran, att de
iafvu tjänstebefattningar vid sidan af sina
itatstjänster.
Slutligen har hr Nilsson till justitieom
budsmannen ingifvit en skrifvelse, riktud
mot — justitieombudsmannen, och hvarihan
ber honom säga, huruvida han vill eller
Icke vill lemna åtskilliga uppräknade hän-
visningar.
En audienssökande. Bonden An-
ders Pehrsson från hemmanet J\fi 7, Färila,
sökte i tisdags företräde hos kronprinsen-
regenten. Hans ärende var att anhAlla, det
äldre soldater af Helsinge regementes Järfsö-
kompani samt soldater ur Dalregementet
mätte under sommaren permitteras för att
mot ett något så när billigt pri* hjälpa bön-
erna att uppodla de i Helsingland och
Dalarne befintliga stora mossarne, a. B.
Separatormjölk och annan skum-
mjölk. Om det olika värdet mellan dessa
10 quint. fettflmne,
80 quint. kolhydrat.
Genom att taga hänsyn till de mängd-
förhållanden, i hvilka dessa tre för männi-
skan oumbärliga näringsämnen förekomma-,
har man kommit till det resultat, att åvä-
gabringandet af ägghviteämnen är dyrare
än fettet samt att detta återigen — nämli-
gen fettet — är mycket dyrare att åstad-
komma än holbydraterna. Sålunda räknar
man att i genomsnitt ägghviteämnen äro fem
gånger så dyra som kolhydrater samt att
fettämnen i genomsnitt äro tre gånger så
dyra som kolhydrater».
Och efter att ha bevisat detta genom en
noggrann kalkyl fortsätter han;
»Enligt mitt förmenande skulle det vara
mycket mer berättigadt säga, att vårt ofta
klihaltiga grof bröd icke är lämpligt till män-
niskoföda, än att påstå, att den separerade
mjölken icke skulle vara detta.
Men hvarken separerad skummjölk eller
grofbröd, ja icke ens franskt bröd, magert
kött eller smör kan anses lämpligt som ute-
slutande föda för människor, och sådana ut-
låtanden som de, hvilka framställs på läka-
remötet i Roeskilde, äro enligt mitt förme-
nande endast vilseledande, och skulle det
endast skada i stället för gagna, om landt-
brukarne förlitande sig på dessa läkares sak-
kännedom hädanefter ville begagna den se-
parerade mjölken endast till utfodring af
kreatur af den orssak, att denna skulle vara
mindre lämplig till människoföda. Den är
tvärtom ett alldeles utmärkt födoämne för
människor och hor därtill den stora förde-
len, att nästan vara det billigaste födoämne,
som i det hela taget kan erhållas. Men lika
omöjligt, som det är för människor att cn-
daBt lefva af bröd, lika omöjligt är det na-
turligtvis att endast lefva af separerad eller
annan skummjölk allenast. Jag anser där-
för, att läkarne icke hafva handlat rätt uti
att pA sätt, som skett pA mötet i Roeskiidc,
söka lägga hinder i vägen för mejeriskötselns
rationella utveckling, och jag anser, att man
begått ett stort fel, då man, som t. ex. är
fallet i Leipzig, kommit in pA det systemet
ntt förbjuda försäljning af skummjölk, som
innehåller mindre fett än en pros.
Det är rimligt och naturligt, att den min-
dre fetthaltigu skummjölken må säljas till
ett billigare pris, men man bör ej glömma,
att ocksÅ den helt och hÅllet fettfria mjöl-
ken, om sådan skulle kunna Åstadkommas,
alltid utgör ett synnerligen billigt och vär-
defullt näringsämne för människor, när man
icke har sA orimliga anspråk, som att den
sknll vara tillräcklig såsom uteslutande föda.
Det gifves knappast något födoämne, i
hvilket man för så ringa pris erhåller ägg-
hviteäuinen, som den separerade skummjöl-
ken, och genom att öfverlemna denna till
kreatursfoder går den mjölkkonsumernnde
befolkningen miste om ett synnerligen vär-
defullt näringsämne, som knappast kan er-
sättas.
Då skilnatlen emellan näringsämnenas
mängd i separerad akuinmjölk och i deu på
annat sätt skummade mjölken endast består
däruti, att denna innehåller 1 % quint. emör
mera än den separerade skummjölken, så
är det en klar sak, att den, som gifver två
öre mera för den handskummade mjölken,
för dessa två ören endast erhåller 1 2|. quint.
smör eller fett, men detta fett köpes för
dyrt, nämligen för nära kr. 1.50 pr ekålp.,
hvilket ingalunda motsvarar dess värkliga
värde.»
God ordning råder bland titnmeraf-
verkarne i Döfvelsås, Berg. Bränvin och
kortspel äro, vidrisk af afsked från arbe-
tet, förbjudna, ett påbud, som till en bör-
jan kändes påkostande, men för hvilket ar-
betarne nu äro tacksamma. Det är — sä-
ger Jämtlandsposten — inspektor Hagströms
förtjänst att. en sådan god ordning åstad-
kommits.
Från andra sidan Atlanten. Till
Enköping anlände härom dagen en person,
hvilken, i följd af en notis i en amerikansk
tidning, företagit resan öfver Atlanten en-
dast för att rådfråga doktor Westerlund för
en långvarig sjukdom, för hvilken han för-
gäfves sökt bot på flere håll. Mannen lem-
nade staden med viss förhoppning att snart
vara frisk igeil.
Strandadt fartyg. Ångaren Sverge
från Göteborg, kapten N. Svensson, stran-
dade i söndags A Skadegrund vid jutska
kusten, på resa från Libau till Aarhus, lastad
med epunmål. Fartyget blef läck. Birg-
ningsångare är rekvirerad från Köpenhamn.
JVansens g rönlands färd. Förbere-
delserna till denna af allmänheten med så
stort intresse följda färd, gå nu framåt med
sådan raskhet att man blir färdig om un-
gefär 14 dagar. Två lappar, som hr Nan-
sen lyckats engagera för turen, ha kommit
till Kristiania för ett par dagar sedan oeh
äro nu ifrigt sysselsatta med titt ställa i
ordning de skidor som skola begagnas. Ski-
dorna vunuo lapparnes fulla belåtenhet. De
äro gjorda efter en gammal Nordlands modell
och ba en längd af 7, 3 fot och skidstafven af
4,7 fot. För att göra skidorna så ogenom-
trängliga som möjligt för vatten, bestrykas de
med tjära, och först därpå öfverdrages un-
dersidan med renhud och beslås sidorna med
smala stålplåtar. Nio par dylika skidor för-
färdigas till resan.
velse till k. m:t angående sådan ändrimr
af g^ande lagstiftning, atqordbruksfasHgf
het för hvilken bevillning ej erlägges, skall
påföras landstingsskatt efter det belopp, som
därest bevillning för fastigheten skulle ut-
gå på grund af taxeringsvärdet, mot sådan
bevillning svarar, hvaremot inkomst af ar-
rende för sådan fastighet ej skall vid åsät.
båda mjölksorter råder mycken skiljaktighet.
Ovanligt är det icke, att man finner till-
kännagifvanden om att den isbehandlade
mjölken är den enda användbara pä samma
gång den separerade anses såsom varande
mindre lämplig till människoföda.
I Nordisk Mejeritidning», Ji 14 läses en
mycket beaktansvärd och sakrik uppsats öf-
ver ifrågavarande mjölksorter, och då frågan
Br af mera allmän vigt, återgifva vi den
del däraf, uti hvilken den berömde hädan-
gångne danske fysiologen professor Panum
uttrar sig om den separerade skummjölkens
)etydelse som näringsämne för den arbetande
befolkningen.
Professor Panum säger härom:
»På grund af mycket omfattande fysiolo-
pska undersökningar beräknar man, att en
uxen man, som skall utföra ett ordentligt
:roppsarbete, behöfver under 24 timmar
Ortära:
120 gram ägghviteämne (24 quint.),
60 gram fettämne (12 quint.),
500 gram kolhydrat (100 quint.),
mt att en man utan arbete behöfver:
20 quint. figghviteämne,
g
För transport af proviant och öfriga ef-
fekter ha förfärdigats fem slädar af en sär-
skild konstruktion. Medarne iiro gjorda
af lönn och alm. De äro starkt böjda i
båda ändar, beslagna med stålplåtar och
försedda med reservmedar. Hvarje släde med
beslag kommer att väga 28 skålpund. Öf-
ver slädarne utspänncs först ett nät, hvarpå
de öfverdragas med segelduk.
De två lapparne, Ole Ravna, 46 år, och
Samuel Baltor, 27 år, ha afslutat ett kon-
trakt som lyder pä ett hälft års tid mot en
betalning af 800 kr. hvardera samt fri resa
och fri kost. Båda lapparne tro på en lyck-
lig utgång af resan.
En skandal i Första kammaren.
D. N. berättar:
Under den debatt, som i tisdags afton
egde rum i Första kammaren angående till-
sättande nf en tullkomité, yttrade sig äfven
frih. Kliuckowström. Han önskade frihand-
Iarne likt sagans »onde ande» instoppade i
en väl tillsluten flaska. Han skulle själf
åtaga sig vaktarekallet och noga laga, att
vi sluppe »detta otyg». Nu hade det icke
förvånat talaren, att frihandlarne framskic-
kat ett af sina enfants perdus med hotelser
och spådomar.
Frihandlarne utgjorde vid riksdagens bör-
jan en samling afbedragne, bedragare och
regeringsparti...
Vid dessa ord af den åldrige friherren
förnummos i kammaren starka hyeäjnings-
rop och smällande med pulpetklaffarne, men
han lät sig icke öfverröstas utan fortsatte,
ordnande vidt och bredt om den nuvarande
regeringens höga ståndpunkt öfver parti-
erna, sant konstitutionella hållning, protek-
tionistiska framtidsperspektiv in. ni.
Kort efter att friherre Klinekowströui
slutat witt anförande oeh sedan talmannen
grefve Lagerbjelke syntes ha meddelat sig
med några kringstAende ledamöter af kam-
maren, Tät han sekreteraren uppläsa Riks-
dagsordningens § 52, hvarest slutet lyder,
som följer:
»Ingen (ledamot af riksdagen) må tillåta
sig personligen förolämpande uttryck; sker
det, eger kammaren pröfva, huruvida den
ledamot, som sålunda sig förgått, må af
talmannen erhålla tjänlig föreställning och
varning, eller om saken bör till laga dom-
stols behandling ufverlemnas eller ock all-
deles förfalla.»,
Landstingsskatt af kronohemman.
Lagutskottet har med anledning af en af hr J.
Rundbäck vftckt motion tillstyrkt en skrif-
Ä. Nilsson ha reserverat .sig.
Rösträttsfrågan. Rösträttsföreningen
i Örebro har uttalat sin tacksamhet för att
konstitionsutskottet denna riksdag verkligen
ansåg den svenske arbetaren vara en nyttig
och aktningsvärd medlem af samhället, men
föreningen ansåg att arbetaren blefve men»
satnhällinyttig och mera aktad, om han
finge politisk rösträtt, hvilken han är mo-
gen att uppbära.
En. tacksamhetsadress till dem af länets
riksdagsmän, som arbetat för rösträttens ut-
vidgande, skall afsändas af samma rösträtts-
förening.
Revisionsberättelsen öfver Ragunda
härads sparbanks förvaltning under fjoråret
lemnar bland annat följande upplysningar-
Antalet delegare är 303; 15 ha nnder
året nfgått och 25 nya tillkommit. Dessa
äga tillsammans 142,930 kr. insatta i banken
Under året ha i banken insatts 21847
kr. och utmgits 17,895 kr.
Sparbankens egen fond utgjorde vid årete
slut kr. 14,432.
Pängarne voro vid revisionen så plase-
rade, att man hade i kossan 9 kr., utlånta
mot inteckningar 49,904 kr. och utlånta mot
borgen 105,162 kr.
J handling som i ord. Brukse<raren
Carl Ekman på Finspong, bekant fö"sina
¦•*—"-ladt frihandelsvänliga åsigter, bar sam-
med det spanmålstullarne blefvo en
verklighet nedsatt priset å rågen med 50
öre pr tunna, ekrifves det till Motala tid-
ning. Dessutom kommer mjölkvarnen vid
Fiuspong att ombyggas och uppsättas ined
s. k. franska stenar, hvarefter den arbeta-
revänlige brukspatronen lär ämna tillhanda-
hålla arbetarne så väl mjöl som omnlen
säd till billigt pris.
J lifförsäkringsfrdgan. Diskussions
möte ungående livförsäkringsbolag och lif-
fursäkringsföreningar hölls i söndags afton
i Göteborgs arbetareförenings lokal vid ett
talrikt besökt möte, där följande förslag till
resolution framstäldes:
Mötet, som ej är i stånd att på de ma-
tematiska beräkningarnas grund af faktiska
förhållanden uttala, att den kristliga kär-
leken och solidaritetskänslan ej bör göras
till en pänuingaffär, utan taga sitt uttryck
i sammanslutningar, som ej åsyfta pånning-
vinst, i hvilket afseende de små assurans-
föreningarna äro att föredraga framför de
större.
Mötet beslöt att uppdraga åt arbetare-
föreningens styrelse att framkomma med
ett förslag t den i resolutionen föreslagna
riktningen. Göt.-P:n.
Svensk officer i Alger. Enligt från
Algeriet ingångna underrättelser höllos utan-
för staden Alger för några dagar sedan stora
officiella kapplöpningar och bland andra un
rally papécr, i hvilken 40 kavallerioffice-
rare deltogo. Temperaturen var -j-25 gr. i
skuggan och terrängförhållandena så svåru,
att endast 7 bland de täflande nådde må-
let. Bland dessa 7 inkom underlöjtnanten
vid Skånska dragonregementet J. Sjöcrona,
hvilken för närvarande är anstäld vid femte
afrikanska jägarregementet, som andre nian
och endast en obetydlighet efter den förste.
Generalguvernören öfver Algeriet öfver-
räckte med egen hand 2:a priset till vår
unge ocb hurtige landsman, och de fransk-
afrikanska tidningarna, hvilka utförligt skil-
dra de stora kapplöpningarna, egna nonotn
åtskilliga smickrande loford.
Från Victor Rydbergs föreläsnin-
gar om det andra korstågets historia med-
dela vi efter St. D. följande episod:
Stod eå det olyckliga slaget i närheteu af
Thiberias, då den kristna hären bluf i grund
slagen. Bland fängarne befunno sig Jeru-
salems konung Guido och teiupelherrarnes
stormästare. Afven det heliga korset, på
hvilket Kristus troddes hafva lidit offerdö-
den, föll i niuhamedanernas våld. Efter All-
kons intagande vände sig Suladiii mot Je-
rusalem. Han erbjöd staden utt kapitulera,
men den vägrade. Då fördes belägrings-
maskiner fram mot staden och det dröjde
ej länge förrän de öppnat en bred bresch i
muren, där profeteus och sultanens fanor
planterades. Nu sändes från staden eu de-
putation för att begära nåd, men nu visade
ej Saladin nåd längre. Men sedan en un-
nan deputation bestormat Saladin ined bö-
ner, beviljade han de belägrade vida mil-
dare kapitulationsviikor, än de vågat hop’
pas.
Nu höll Saladin ett lysande intåg i den
ryktbara staden. Det hade ingen likhet med
det förfärliga iutåg, som den kristna kors-
hären under Gottfried af Bouillon och Rai-
mond uf Touose hållit 89 år förut. Mord
och brand hade tecknat deras väg, öfverallt
hade man sett staplade lik och vadat ge-
nom strömmar af blod. Nu begicks injrcn
våldshandling. Men korsen nedstörtade»
och klockorna nedkastades från kyrkorna.
Oinars moské invigdes till sitt ursprungliga
ändamål. Om klostrens verksamhet gjorde
sig Saladin noga underrättad. Där under-
visning meddelades, där fingo klostren fort-
fara, men de kloster, hvilkus munkar fördu
ett lättjefullt och lastbart lif, förstördes. De
kristna flyktingar, som tillbakavisade* för
sin futtigdom eller trakasserades för sin ri-
kedoms skull nf sina trosförvandter, fingo
hjälp uf luuhumeduuer. Muhamedanernaa
uppförande innebar tysta, men tungt vä-
gande förebråelser mot de kristna för dera»
fornu grymhet och deras otaliga edsbrott.
En privat klinik efter utländskt mön-
ster har nu Stockholm fått. Det flr d:r (i.
Gylling som inköpt huset «Ia 9 Mulmskit-
nadsgatan och i andra våningen inriittut
operationssal med flere sjukrum, de senare;
afgudda för patienter som önska kvarstannu
under doktorns vård efter operationeu.
Olycksfall. Stationskarlen C. E. W<>
din blef i måndags morse öfverkönl vid
Upsala station och dog ögonblickligen.
— Gårdeslöjdaren K. Larsson på Bolatn-
näs, % mil från Rotebro, fick i förra vec-
kan båda händerna afsAgadc, så att ampu-
tation måste företagas ofvan handlederna.
Han har hustru och 6 minderåriga barn.
Helgeandsholmen i Stockholm, dit
man nu tänker förlägga både riksdagshus
och riksbanks dito, hvilar till minst fyra fem-
tedelar af sin yta på artifisiell grund. Byg-
naderna vester om gamla Norrbro hvila på
ruttna pålar oeh darra i sina fogningar blott
man kör på gatan.
Så upplyser i D. N. signaturen P. E. B-d,
som anser det friskare, vackrare, billigare
och mindre farligt att — bygga ny holme
vester om Vasabron.
Olyckshändelse i hackelHeverk. A
egendomen Drättingen i Småland höll man
i onsdags middag på med att sk^ra hackelse.
Hackelseverket drefs med vatten och invid
det stora balanshjulet stod 12-årige gossen
Carl Gustafsson, son till ladugärdskarlen på
stället Johan Gustafsson, sysselsatt med att
langa upp halm. Af någon anledning hade
halm snott sig om balanshjulets axel och
gossen sökte att med grenen aflägsna hin-
dret, då han plötsligt blef indragen i hjul-
axelns svindlande svängningar och blef un-
der den förfarande farten gräsligt tilltygad.
Ena armen bräcktes på flera ställen, ena
sidans ref ben krossades, och för hvarje hvarf
elogo den olyckliges fötter mot en bjälke i
taket, så att de, när han vardt befriad ur
sitt förfärliga läge voro alldeles krossade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
