Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett utmärkt foder är grönfoder, skördadt till hö. Våra stråsädesslag
samt vicker, ärter och pelusker ge, om de ej skördas för sent, ett
ypperligt och för djuren begärligt hö. Hö af luzern, där sådan odlas, är
det bästa och kraftigaste af alla höslag.
Det saftiga fodret kan vara rotfrukter, betmassa, dränk eller ensilage.
Det sistnämnda beredes af grönfoder, andra skörden af vallarna,
rotfruktblast eller dylikt. Vi kunna kort och godt säga, att om man vill få så
rikligt med mjölk som möjligt af sina djur, måste man hafva
tillräckligt saftigt foder under vinterutfodringen. Man kan använda mellan 25
och 40 kg. pr djur och dag beroende dels på djurets storlek, dels på
mjölkmängden.
Genom kraftfodret tillföra vi djuren den behöfliga mängden ägghvita,
hvilken, såsom vi redan påpekat, spelar en stor roll vid
mjölkproduktionen. Af kraftfoderämnen finnas många olika slag, såsom
stråsädesslagens och baljväxternas frön, kli, maltgroddar, glutenfoder och
foderkakor af växlande sammansättning.
Det allmännast använda kraftfodret är hafregröpe och hvetekli, men
båda dessa kraftfoderämnen äro jämförelsevis fattiga på ägghvita. Skall
man fylla ägghvitebehofvet genom att inköpa kli och gröpe, blir
utfodringen dyr, då större mängder åtgå häraf än af de mera ägghviterika
foderkakorna. I detta fall hafva Danmarks landtmän visat oss vägen.
Med de större rotfruktgifvor de använda, hafva de kommit till insikt om,
att hvarken kli eller gröpe betala sig, men väl foderkakor. Vi böra
söka arbeta på samma sätt, om vi skola erhålla icke blott mycket mjölk
utan äfven billig mjölk.
Vi skola här nedan söka angifva, huru många gram smältbar
ägghvita, som ingå i de olika foderämnena. Sammansättningen kan vara
ganska växlande, och vi få anse de anförda siffrorna såsom medeltal,
hvilka både kunna öfver- och underskridas.
Medelgodt hö 48 gr. ägghv. pr kg.
Råghalm...... 5 » » » »
Hafregröpe 75 » » » »
Vickergröpe 200 » > » »
Hvetekli ...... 110 » » » »
Melassfoder 60 » » » »
Majskakor 100 » » » >
Glutenfoder 200 > » » »
Palmkakor 120 » » » »
Linfrökakor 240 » » » »
Hafrehalm......... 11 gr. ägghv. pr kg.
Rotfrukter......... 4 » » » »
Hampfrökakor... 230 » » » »
Rapskakor......... 230 » » » »
Solroskakor ...... 280 » > » »
Skalade bomulls-
frökakor ......... 340 » » » »
Oskalade d:o ... 140 » » » »
Jordnötskakor... 360 » » » »
Vi vilja ännu en gång påpeka, att siffrorna endast få uppfattas som
medeltal, men de kunna ändå ha sitt stora värde. Rland annat visa de,
att vi i foderkakorna hafva ett utmärkt medel att höja fodrets
ägghvite-halt.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
