Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yttre grundmurarna uppföras af samma material som ekonomihusens
och upp till markhöjd; i vanliga fall äro också dimensionerna desamma
som för stallarnas grund. Dock lägges en hög grundmur något bredare
mot botten och får afsmalna uppåt. Skall källare hvälfvas, göres
insättning för hvalfvet i anfangshöjd. För källare uppföras grundmurarna af
kilad eller sprängd sten, som lägges noga i förband och så, att inga
genomgående stenar finnas, då kylan tränger rätt igenom dessa. Gjutas
murarna i beton, muras, för att få frostfria källare, på insidan en
half-stens tegelmur.
För att hindra dagvattnet att intränga i källare bör yttermuren, om
den är kallmur, fogstrykas med cement eller ock läggas i cementbruk
till 0,3 m:s djup under markytan. För samma ändamål kan man mot
grunden lägga ett lager fet lera, som väl tillstampas, hvarefter
grundgraf-ven fylles och ordentligt tillpackas.
Vid grundläggningen bör noga tillses, att de delar af grunden, på hvilka
större tyngd kommer att hvila, göras tillräckligt starka. Framför allt
bör man tillse, att grunderna för skorstensstockarna göras nog kraftiga.
Sockel sättes, vanligen till 0,6 m:s höjd, af sprängsten och fogstrykes
med cement. I densamma göras för ventilation under bjälklaget
»kattgluggar» 15—20 cm. i fyrkant och nödiga fönsteröppningar till källare.
Innermurarna uppföras till sådan höjd, att bjälklagen läggas på dem,
och äfven i dessa måste öppningar göras, så att frisk luft kan komma
in öfver allt under bjälklaget. I källare göras innermurarna klenare och
ofta af tegel eller beton, äfven om yttermurarna äro i kallsten.
Ytterväggarna i bostaden böra göras omsorgsfullare och tätare än
stallarnas, då de särskildt på vintern måste vara mera värmeisolerande. I
Skåne och trakter med lätt tillgång på billigt tegel äro ju hus af iyg
stens tegelmur de allra bästa. Hålmur med två 1/2-stensmurar och 5
cm:s luftrum mellan dem och för öfrigt byggd såsom för stallar i dessa
trakter kan ju äfven användas för bostadshus och blir billigare och
lika varm om ock ej fullt så hållbar och stark som tät mur.
Kalk-sandtegel eller solbrändt tegel är mångenstädes billigare än vanligt tegel
och äfven användbart, om väggarna putsas ut- och invändigt.
I Mellansverige äro plankväggar vanligast. De resas bäst af 3"
späntad plank på 6" x 6" tjärade och näfverklädda syllar. På utsidan klädes
med asfaltpapp och bräder såsom panel af ena eller andra slaget.
Invändigt spikas förhydningspapp och därpå 1" läkt, hvarpå slås 3/t" panel
ohyflad eller hyflad och spåntad allt efter behof för olika rum.
Timmerväggar kunna försvaras, då dessa bli billigare. Dock måste
sådana väggar anses oekonomiska, emedan vid stockarnas skrädning
utom timret endast fås spillträ, då däremot, såsom tidigare framhållits,
vid sågning allt virket utnyttjas. Emellertid brukas ju timmerväggar i
trakter med stor rikedom på skog såsom i Norrland. Dessa väggar måste
då drifvas synnerligen väl. På utsidan kan gärna timret få vara synligt,
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
