- Project Runeberg -  Vid svältgränsen och andra berättelser : skildringar ur Stockholmslifvet /
103

(1908) [MARC] Author: Maria Sandel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I03
äfven Anton Dalskog själf. Denne, som dock äl-
skade sin hustru, lät sig icke af något bevekas att
frångå sin princip, som var mot laglig förbindelse,
och han skydde alls icke att uttala, hvad han tänk-
te: att hustrun var våpig och icke nog uppskattade
hedern att tillhöra en man som honom. Men den
pinade hustrun saknade alldeles sin makes pösande
själf känsla och kände sig så liten och tillbakastött,
att hon ej ens vågade tro på sin älskades kärlek
och nästan förlorade förmågan att loda hans hjärte-
djup, där denna ytterst omsorgsfullt hölls dold.
Ingrid hade gjort sin upptäckt i slutet af sep-
tember, men veckor gingo, utan att hennes make
visste något därom.
Det hände några gånger, att han, som mätt och
belåten slagit sig ned vid lampan att i ro studera
sin tidning, helt oförmodadt kände hustruns hand
på sin skuldra, såg hennes ögon fästade på sig med
ett förläget och bedjande uttryck samt läpparna
färdiga till ord, som dock aldrig hunno uttalas. Ty
när han, i t ro att det var fråga om pengar till hus-
hållet, såg upp med en irriterad och afvärjande åt-
börd, gled Ingrid som en tam men oroad fågel
skyggt undan. Men hennes hjärta fortfor alltjämt
att längta efter deltagande i makens famn, att få
ångesten bortlyft, och hon närde sitt hopp efter
hvarje misslyckande med att »nästa gång» ej blifva
bortstött. Likväl uppsköt hon alltjämt sitt för-
troende, och därtill bidrog icke minst vetskapen om
Anton Dalskogs föga utvecklade faderskänsla.
Den son, de redan hade, tycktes endast vara honom
till besvär. Han var tafatt inför den kvicka by-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svaltgrans/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free