Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
paüer för nordstaterna gjorde lionom illa tåld i Texas, och lian
måste till slut begiva sig därifrån. Efter en kort tids vistelse i
Mexiko bosatte han sig i New York, där ban började bankaffär
i bolag med sina söner. Hans firma fortfor dock att bedriva
bomulls- och sockerodling på Swensons plantager i Texas ocli
Louisiana. Arbetarna voro negrer och italienare, vilka erhöllo
<>0 cents (2:22 kr.) i daglön. Swenson gjorde stora affärer och
gick allmänt under namnet rike Swenson. Men med sina
landsmän ville lian ej lia något att skaffa, enär, som han påstod, de aldrig
uppsökte honom, utom när de behövde hjälp. När den stora
Gustav Adolfskyrkan i New York byggdes, bidrog ban efter långt
betänkande med 100 dollars. Han besökte Sverige flera gånger
och såg till, att intet fattades hans gamla moder. Gumman nådde
en ålder av 97 år. Under ett av Sverigebesöken lät ban resa
gravvårdar över sina föräldrar och en broder samt försåg dem med
versifierade inskriptioner ur egen fatabur. På föräldrarnas gravsten
skrev lian-
»Hans krafter ägnades åt skulder ocli skatter,
Hennes i att väva matter.»
och på broderns:
3En ärlig bonde, som odlade backar och kärr,
Var fordom växte blott mossar och barr,
Men genom hans möda
Nu giver årlig gröda.j
Välmeningen var uppenbarligen större än förmågan. Swenson
avled 1896, och hans efterlämnade förmögenhet anslogs till över en
miljon dollars.
Såsom vi sett, gick den svenska utvandringsströnimen under
1840-lalet huvudsakligen till staterna Illinois och lowa. Under den
därpå följande tioårsperioden tillväxte visserligen de redan
grundade samhällena genom fortfarande tillströmning av svenskar, men
därjämte började man styra kosan till andra stater, förnämligast
Minnesota. Den första svensk, som beträdde Minnesotas mark, var
•lakob Falström, son till en köpman i Stockholm ocli född 1793.
Han gick till sjös i unga år, hamnade i Kanada och fick anställning
hos ett bolag, som idkade handel med indianerna. Han kom under
sina handelsresor till Minnesota, troligen före 1819. Han lär ha
kunnat tala sju olika indiandialekter ävensom franska och engelska.
Han var gift två gånger, och båda hustrurna voro indianskor.
Omkring 1836 blev ban metodist och verkade sedan som missionär
bland indianerna. Han avled 1859. En annan svensk vid namn
Torncll, som vistades i Minnesota på 1840-talet, blev mördad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
