Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Den svensk-amerikanska pressen, litteraturen och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Nordstjernan. Han liar bidragit lill kalendrar och lidniugar ined
en mängd personhistoriska och andra uppsatser och utgivit ett halvl
dussin novellsamlingar och Ire andra böcker, bland dem den
synnerligen förtjänstfulla svensk-amerikanska mediationen.
Chicagotidningarna Missionsvännen och Chicago-Bladet, argan
för olika grenar av missionsvännernas samfund, grundades resp. 1871
och 1877. Missionsvännen, i vilken lektor Waldenström i nninga är
var medarbetare, redigeras sedan 188!) av pastor Otto Högfeldl.
Han föddes i Dalsland 18(51 och hade redan som barn en ovanlig
läslust, men tilläts icke av fadern all slä in pä studiebanan. Han
beslöt därför att ga sin egen väg och reste 1881 .till Amerika. Han
arbetade i en gruva i Ishpeming över ett är. innan han kunde
realisera sina planer, llan ingick vid Ansgarius College i Knoxville. 111.,
genomgick den teologiska kursen och fick paslorsbefatlning i Iron
Mountain, Michigan, Inder elt besök i Sverige 188S skrev han en
serie artiklar lill Missionsvännen, och dessa ledde till. att han blev
erbjuden redaktörsbefallningen. Sedan 1801 har ban ulgivit
årsskriften Hemåt. Chicago-Bladets utgivare John Mårtenson föddes
i Jönköping 1850. Vid 10 ärs ålder fick han plats som springpojke
i ett tryckeri, lärde sedan att sätta och arbetade i tryckerier till 1867,
dä ban utvandrade. I elt par ärs lid arbetade han i sågverk,
varefter ban tog plats som sättare vid svenska tidningar i Chicago.
1877 började han utgiva den nämnda tidningen. Bland medarbetare,
som tid efter annan biträtt vid redigeringen, märkas pastor Princell,
Gustaf Sjöström, Andrew Anderson, vilken ännu tillbör redaktionen.
Mårtenson avled 1916.
Svenska Amerikanaren grundades 1870 under namnet Svenska
Posten, vilket redan påföljande år utbyttes mot det nuvarande.
Dess förste redaktör var Hennan Boos, banbrytaren för den fria
länkens rätt i pressen. Han var född 1831, blev student och avlade
kansliexamen, tjänstgjorde vid flera riksdagar som notarie och var
medarbetare i olika tidningar. 1861 reste han lill Amerika, där han
gick in i nordstatsarmen och deltog i flera drabbningar. 1866—67
var ban redaktör i Chicago. 1870—72 ängbatsagent i Göteborg. 1873
for ban åter till Amerika och blev redaktör. 18S0 blev ban överkörd
och dödad av ett lokomotiv. 1-Ian ägde en ledig penna och var en
duglig tidningsman, men hans levnadssätt var mycket oregelbundet,
|imellertid vann ban stort rykte som frihetskämpe, och efter hans
död insamlades pä några fä månader bland Svenska Amerikanarens
läsare 653 dollars till resande av en minnesvård över honom. Den
avtäcktes den 5 juli 1880 i närvaro av elt stort antal svenskar.
31 år därefter insamlades 500 dollars bland tidningen Forskarens
läsare att på samma sätt hugfästa minnet av en annan
frihetskämpe, d r Charles Borglund, och 1916 påbörjades en insamling
till en vard över d:r Enander. Dessa Ire äro således i viss mån
alt betrakta som de mest hedrade av de svensk-amerikanska tidnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
