Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2-0
han honom avsides ocli sade. all dä han ej var beläten med sin
ställning, borde ban söka arbete pä någon annan plats. Mannen
blev ångerköpt, började snyfta och bad atl fä stanna. Men Pol.son
litade ej mer pa honom, utan avskedade honom. Själv en trägen
och outtröttlig arbetare kunde 1’olson ej fördraga något
dagdriveri eller lättja bos andra, men han behandlade sina arbetare
väl. betalade dem bra ocli gav dem god kost. vilket senare väl till
stor del förklarar, varför de hellre arbetade hårt bos honom
än lindrigare hos andra. Han hade dessutom håg ocli smak för
läsning, höll sig med ett ganska gott bibliotek, i vilket Wilhelm von
Brauns samlade arbeten intogo elt hedersrum, vilket visar, att
han hade sinne för humor, vilket eljest är föga vanligt bland
svensk-amerikanerna. Därjämte var han en slödjcpclare för
traktens lilla svensk-lutherska församling, lill vars kyrkbygge ban
bidrog med en vacker summa. 800 dollars, om jag minns rätt.
Sista gången jag besökte hans farm. några ar efter Pol sons
död. sköttes den ännu av hans son Alfred, men jag anade
av-vad ban sade om de svårigheter, ban hade att genomgå, att ban.
måhända ej skulle komma atl stanna mycket längre. lian
berättade sålunda bl. a.: Ilär måste nu min hustru och jag göra
all mjölkningen. Vi ha närmare 30 kor all taga vara pa. och
det synes omöjligt att få någon duglig karl titi hjälp. För över
ö månader sedan tillsade jag föreståndaren för en
arbelsanskaff-ningsbyrä i Seattle all skaffa mig en dräng, som kunda mjölka.
På denna länga lid har ban sänt mig inalles tre karlar. Den
första kunde mjölka, men vägrade absolut att göra något mer.
Han ville ej ens fodra djuren, ännu mindre göra rent i stallet,
ulan endast förrätta mjölkningen morgon och kväll och för resten
tata sig, fast jag bjöd sä god lön som 10 dollars I 18 kronor) i
månaden utom god kost och logi. Om han blot| vetat hjälpa lill
med utfodringen, skulle jag varil nöjd. men det var omöjligt.
Den andre, som kom, fordrade tö dollars i lön 166’ •„■ kronor
i månaden . men det kunde jag inte gä in på. Den tredje var
totalt okunnig, hade aldrig rört vid en ko. .Tag betalade respengar
för alla tre både fram och tillbaka. Sådant är det folk. man
fàr från städerna, där arbetareföreningarna påstå, att arbetarna
ej kunna få arbete. Mill hustru och jag kunna icke ensamma
sta ut med alla göromålcn här. Jag måste antingen sälja korna
och sköta farmen på det gamla viset med havreodling o. s. v.,
lill vilket nian kan få folk i trakten, eller lämna alltihop. Han
valde det senare. Ar 1910 valdes ban lill countykommissarie. och
två ar senare flyttade ban till staden Morunt Vernon. Hans
tjänstetid utlöpte med år 1910, men ban ämnade stanna kvar
i släden i alla fall. lians bröder äro grosshandlare, mäkta rika.
och äga den största affär med jordbruksredskap, som finnes i
hela staten Washington, Polson Iniplement & Hardware Company.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
