Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM IOWA.
Lindgrens, Andersons, Johnsons och Pettersons farmar ligga
tillsammans på en höjd. De hade här tagit homestead och byggt
gårdarna i homesteads-landens hörn intill hvarandra. Intill deras
gårdar hade man placerat en engelsk skola. Efter att ha vändt mot
norr kommo vi till Almqvists ståtliga farm och därpå till en ruskig
koja.
"Där bor väl ingen svensk?" sade jag.
"Nej, det är en irländare", svarar hr G. "De ha ej samma
ambition, men ha ändå från början fått lika mycket jord."
Jan Hedlunds farm. Kreaturen gå’ i präriegräset, som mycket
liknar våra vanliga starrarter på naturlig äng.
Två engelska farmar med halmtak, de första halmtak jag sett i
trakten. Dessa farmar äro välskötta.
Man ser öfverallt postlådor vid vägen. Där aff ämna
postiljo-nerna mot särskild betalning äfven allehanda skickebud. — En
mängd ston gå omkring med mulåsneföl hoppande omkring sig.
Åstrands och Harnmargrens farmar. De ha svenska telefoner på
sina gårdar.
Falks farm, ovanligt ståtlig byggnad med vackert rödt tak. — En
skola igen. Lärarinnorna, som ofta äro svenska flickor, bruka
inackordera sig hos närmsta farrnare.
N. P. Möllers farm, alldeles ny. Ännu inga träd uppvuxna.
Träd planteras norr och väster om byggnaderna för att skydda dem
mot de förödande stormarna, sotn bruka draga fram här. Öfver
allt ser man endast majsfält eller vall. Man är i den genuina
majszonen.
J. Almqvists, Johnsons och J. Andersons farmar. Talet kommer
in på kyrkliga förhållanden. De flesta farmare tillhöra lutherska
kyrkan, många äro dock "missionsvänner", men ettdera bruka de
vara. I denna trakt äro lutheranerna dubbelt så många. På flera
ställen har jag antecknat, att missionsvännerna numera börja kalla
sig lutheraner och låta anteckna sig som sådana för de statistiska
uppgifter, som lämnas härom. Så var förhållandet i Canada. Man
föreställer sig i allmänhet, att kyrkorna i Amerika ha så godt som
intet skydd af staten. Intet kan vara mera vilseledande. Hvarje
stat har sina vidlyftiga förordningar och lagar om dessa saker, som
jag sedan kanske kommer att inlåta mig på. Och så snart ett
kyrkosamfund är "inkor porerad t", står det under statens lagar. Detta
gäller metodister, baptister, missionsvänner och alla andra, som i
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
