Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
församlingen se ett arbete för svenskheten. Den filantropiska
verksamheten torde i någon mån bero på det amerikanska
kommunala lifvets försumpning, som gör det föga skickadt,
att — åtminstone enligt svensk måttstock — fylla sin uppgift
mot de ringa i samhället.
Litteraturen och de sköna konsterna i Svensk-Amerika
uppvisa många intressanta faser. Betraktar man först den
religiösa litteraturen, finner man den vara relativt ganska stor,
och en närmare granskning ger vid handen, att den till stor
del utgöres af uppbyggelse- och berättelseböcker. Att så få
böcker utgifvits, behandlande doktrinära eller rent praktiska
kyrkliga frågor, är helt visst en brist i denna litteratur, ty det
saknas nog icke ämnen på grund af de skilda kyrkliga
förhållandena här och i Sverige.
Under de senaste tio eller femton åren har utvecklats en
ny litteraturgren, nämligen en historisk. En mängd svenska
kolonier, ja, till och med hela staters svenska befolkning ha
fått sin historia skrifven. Hittills torde våra häfdatecknare
inskränkt sig till historiker öfver församlingar och föreningar
och lämnat alla skildringar af sällskaps- och hemlifvet ur
räkningen. Genom bristen på tids- och kid turskild ringar ha
utan tvifvel många intressanta drag, särskildt från
nybyggar-tiden, för alltid gått förlorade. Ehuru de, som sysslat med
svensk-amerikansk historieskrifning, nog erhållit erkännande
i pressen och af många enskilda personer, som inse värdet
af detta arbete, har — sorgligt att säga — den stora
allmänheten ställt sig ganska oförstående.
Skönlitteraturen är i kvantitativt afseende underlägsen den
religiösa, men inom skönlitteraturen finner man dock
originalitet och vissa drag, hvilka kunna kallas svensk-amerikanska.
Man finner här t. ex. allt mer och mer rent svensk-amerikanska
motiv hos våra diktare, en ansats således till en
svensk-amerikansk diktning. Hemlängtan träffar man ofta i den svensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
