Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND:! STRASSBURG, BAMBERG.
firades med stor ståt i domkyrkan. Han efterlemnade två döttrar,
af hvilka den ena gifte sig med tryckaren ADoLF RAtscH (RUSCHIUS),
hvilken fortsatte Mentels tryckeri; den andra dottern gifte sig
med MARrtin ScHott, hvilken tryckte 1481—93. Samtida med
Mentel var HEINRICH EGGESTEIN, hvilken 1471 tryckte Clemens V:s
Constitutiones i folio; deri säger han, att han redan tryckt otaliga
band, en uppgift som dock kan betviflas. Hans bibeltyper (fig. 12)
voro sannolikt en efterhärmning af Schöffers Durandityper. Nägra
bokstäfver förekomma här i olika former, såsom versalerna A M P
och gemena g. Bokstäfverna stå mången gång utan grund skilda
från hvarandra; antingen hade, derigenom att gjutinstrumentet
icke slutit till ordentligt, kanter uppstått å stilen eller ock hade
den en icke afslipad kant. Eggesteins verksamhet slutade redan
1472. Verksamma tryckare voro GEoRG HUSSNER 1473—98, MARTIN
FracH 1475—1500, och JoH. Pröss 1483—99. JOomANN REINHARD,
kallad GRUNINGER, 1483—1528, utgaf 1489 Horatius i qvart och
Nateramb2ofi? tua AABCOEFBHTILO
michi munufeula p: AROPPQORSTSXP
Ferens -&etulit bmul abedefgg bhilmnopgristvr
Fig. 12. Eygesteins bibeltyper.
1492 Virgilius i folio med träsnitt af Sebastian Brant, ett bland
de mest intressanta illustrerade verk från 15:e årh. Här tryckte
vidare Jon. KNOBLAUCI, JOH. SCOoTT, WENDELIN RICHEL, REICHART
BecK, BERNSH. JOBIN m. fl.; senare utmärkte sig JoH. WÄCHTLIN
och på sista tiden Gust. SILBERMANN, båda för färgtryck. Som
stämpelskärare och stilgjutare framstår LEVRAULT.
I Bamberg tryckte ALBRECHT PFISTER, af flera ansedd för
sjelfständig uppfinnare af boktryckarekonsten (se sid. 11), några
obetydliga verk intill 1462, alltid med den 36-radiga bibelns stilar.
1470 utkom ett verk med Pfisters monogram, men den
omständig
skulle hafva gifvit boktryckarne ett vapen. Härför saknas alla bevis; Gutenberg
var adelsman och egde således redan ett vapen, och någon boktryckarekorporation
fans icke på den tiden. Boktryckarne begagnade olika insignier såsom
tryckarmärke eller varumärke, men detta valde de efter eget behag, blott det icke redan
förat begagnades af någon annan. Kejsar Maximilian tillät Winterburger i Wien
att såsom ett gunstbevis få begagna den kejserliga örnen. Boktryckarne i Jena
beslöto 1648 att fira den westfaliska freden och begärde då af öfverheten att få
begagna ett särskildt boktryckarevapen; 1657 hade detta i skölden en grip med två
bollar; först 1720 insattes der den nu brukliga örnen med tenakel och vinkelhake.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
