Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDERLÄNDERNA? LEIDEN.
(fig. 34), och vid sin död, 1768, hade han graverat 70 olika alfabet,
antiqva, kursiv, fraktur, gotiska, arabiska, grekiska, malajiska
och skrifstil. Hans musiknoter i Enschedés stilprof 1768 äro
ett lysande prof på hans förmåga som gravör, men äro så väl
sammanslutande, att de här nästan kunna anses såsom efterhjelpta
med lödkolfven och grafstickeln. Enschedé sade om honom, att
»sedan boktryckarekonstens uppfinning har icke funnits en sä
utmärkt stämpelskärare» Hans stilar hade, utom sin skönhet,
äfven den fördelen att de voro med kontrapuns (dermed det inre
af bokstäfverna nedslås) graverade mycket djupare än andra,
hvilka voro utstuckna med grafstickel. Han gjorde äfven
utmärkt korrekt arbetande gjutinstrument.
Leiden erhöll tryckeri 1483 genom Hrinricus HEINRICI, hvilken
detta år bl. a. tryckte Die Uronike of die listorie van Hollant,
van Zeelant... Här anlade CurisrorHeE PLANtIN i Antwerpen ett
filialtryckeri och utnämndes 1584 till akademieboktryckare. Han
skötte först sjelf tryckeriet, men återvände snart till Antwerpen
och öfverlemnade tryckeriet till sin måg FRANZ RAPHELINGEN.
Denne, som hade i Paris studerat grekiska och latin samt
fulländat sina studier i Cambridge, blef professor i hebreiska språket
vid universitetet i Leiden. Han skötte med omsorg tryckeriet och
uppträdde med ett rikhaltigt prof å nya stilar: Specimen
charactcrum arabicorum officince Plantine. Efter dennes död 1597 fortsatte
hans son CiuristoruE, men dog redan 1601. Här verkade äfven
den berömda familjen Elzevier, hvilken genom sin företagsamhet
som förläggare och noggrannhet såsom boktryckare öfverglänste
alla sina samtida. Familjens kände stamfader,! Louys ELzEVIER,
var bokbindare i Antwerpen, men flyttade i följd af religiösa
förföljelser först till Wesel, sedan till Douai och 1580 till Leiden,
der han inrättade bokhandel och boktryckeri; hans första tryck
var Drusii Ebraicarum queastionum sive questionum, ac
responsioman libri duo 1583. Han var dock sistnämnda är för mottagna
böcker skyldig Plantin 1,270 gulden och mäåste derför till denne
öfverlemna sima två hus, som han köpt efter sin hitkomst. 1586
blef han pedell vid universitetet och fick derifrån understöd för
att fortsätta sin bokhandel. Han upptog :1590 i affären två af
sina söner, MATrHYS och BONAVENTURA. Sonen Louvys II blef
bokhandlare i Haag, i hvilken aftfär Azxcoivius en tid deltog; Jusrus
! Hos Plantin arbetade 1565—88 en boktryckare JOHAN från Löwen med
tillnamnet HELSEVIR, och det är icke osannolikt att denne var fader till Louys (hvilken
var född i Löwen 1540).
Sv. Boktr.-hist. 97 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
