Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
ligger i Riksmuseum ett exemplar från Åsaka, insamlad! af G. Lind
1846, med plymhåren mörkgråa.
Stipa ingår i många xerofila formationer. Allbekant är dess
betydelse såväl för de egentliga stäpperna som för den ungerska Pusztan.
Den växer också i Sydeuropa på torra fält, som icke kunna räknas
till stäppformationerna. Så har jag sett den som kolonist på »les
ländes» i Languedoc. Sluttningarna af kullar och åsar, vanligen —
dock ej alltid — med kalkhaltig jord, upptagna af mer eller mindre
med buskar insprängda Triften, Grasfluren etc. är en annan vanlig
lokaltyp. I Westpreussen förekommer den t. ex. på detta sätt och
här i samhällen, som ej så litet påminna 0111 de västgötska. Scholz
har två grupper af sådana förekomster: (lie Formation der
Ivalk-hügel (p. 168) och Grasfluren auf Heideboden (p. 180). Från den
förra formationens .S/z/w-lokaler uppräknas endast 8 »Begleitpflanzen»,
af hvilka 4 återfinnas i de svenska listorna:
Gymnadenia conopsea Festuca ovina
Asperula tinctoria Avena pratensis
Om den sistnämnda säges (p. 170): "Eine Begleitpflanze in der
Kreisen Kulm und namentlich Schwez ist die zur mitteleuropäischen
Gruppe gehörige Avena pratensis. Sina Grasfluren indelar han i
kurzgrasige Triften och langhalmige Grasfluren. Till den första
gruppen hör .S7;/ja-lokalen vid Liebental, »die ungemein kalkreichen
Kuppen und Lehnen längs der Cypelle» (p. 186). Härifrån har han
p. 180-182, 1861 en uppteckning öfver den ytterligt rika
kärlväxt-lloran, som är af stort intresse att jämföra med vår från
Västergötland. Af 101 arter äro ej mindre än 41 gemensamma. Dessutom är
all märka det ej obetydliga antalet besläktade arter, som vikariera
för hvarandra, t. ex. Pulsalilla pratensis och P. vulgaris, Vicia
tenui-folia och V. cracca, Fallit/rus silvestris och /,. heterophgllus etc.
Särskildt öfverensstämmande är gräsvegetationen; i den besläktade
underformationen finnas därjämte Calamagrostis epigejos och Dactglis
glomerata jämte Centaurea Scabiosa, Solidago Virgaurea och
Hiera-cium umbellatum (1. c. p. 132). — Liebenlalväxterna äro följande,
hvarvid * angifver, all arten är funnen på .SV/joa-lokalerna i
Västergötland (de tagas i samma ordning som de anföras af Scholz):
’ Scholz’ formulering är sådan, att möjligen en eller annan af <le nedan
uppräknade arterna visserligen finnes i formationen, men icke vid själfva Liebental.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
