Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
sicksackknippenas skottleder, hvilket å sin sida står i samband med
att det af växten måste kräfvas ett rätt stort förberedande arbete
till hvarje ny skottgenerations fulla utveckling. Därför åtgår för
en dottergenerations mognad en viss tid, längre eller kortare
alltefter de yttre faktorernas samfällda verkan. Först när så detta för
hvarje led i knippets skottkedja nödvändiga »förstärkningsstadium»
är genomgånget, äger dess blomma möjlighet till full utveckling,
och om förhållandena ej sätta hinder i vägen (såsom t. ex. för
svagt ljus), så öppnar sig nu blomman. Ha därför blott lämpliga
yttre förhållanden — hvilka dessa äro, är ännu omöjligt att yttra
sig om — en gäng gett impuls åt växten att utveckla den första
blomman i sina sicksackknippen (i flera eller färre af dessa), så
blir följden, att alla dessas följande andra blomma äfven samtidigt
öppnar sig, och så kryper blomningen så småningom knippena
uppför, hvarvid af ofvan anförda grunder de likvärdiga blommorna
i tid följas åt. Så uppstår denna egendomliga omväxling mellan
blomdagar och blomfria intervaller, hvilka senare kunna betecknas
som förstärkningsstadier för den blomgeneration, som är i tur alt
slå ut. Är vidare denna framställning riktig, så erbjuder det ingen
svårighet att utsträcka tolkningen äfven till flera närstående
individs samtidighet. Ty äro de yttre förhållandena lika, så följer
däraf lika länga förstärkningsstadier åt skottgenerationerna. Äro
förhållandena olika, så kräfva — som vi vid experimenten sett —
de mindre gynnade exemplaren längre tid att förbereda
blomutslag-ningen; parallelismen går därigenom förlorad.
Till det här förda resonemanget må ett par anmärkningar
läggas. Först framställer sig den frågan, hvarför ej samma periodicitet
äfven återfinnes hos öfriga Commelinacéer med endagsblomnior i
sicksackknippen, liksom hos andra växter med liknande
blomställning. Detta förhållande synes 111ig endast kunna förklaras
därigenom, att de förlängda förstärkningsstadierna hos Sj> i ron em a-b 1 o
iii-morna måste betraktas som en egenskap, som den växten förvärfvat
sig till blommornas exponerande, jämförbar t. ex. med den
egenskap, som utmärker så många växter (Salix-arier m. fi.), nämligen
att genom ett påskyndande af de florala delarnes utveckling
likaledes befrämja dessas exponerande. I viss mån skulle jag därför
kunna instämma i II. Müllers (14, p. 411 omdöme om de
ofvannämnda Marica-blommornas samtidiga blomningar, att »auch diese
Eigenschaft lässt sich aus dem gesteigerten Insektenbesuche, der
aus der gesteigerten Augenfälligkeit folgt, als durch Naturauslese
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
