- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 3. 1909 /
131

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

har jag ej kunnat finna med säkerhet. Fig 20 visar något
liknande, men i yngre stadium än hos miss E. Dale.

Utsådda i plommonsaft eller steriliseradt vatten uti hängande
droppe, gro sporerna (fig. 2) efter cirka 24 timmar. De svälla till
ungefär dubbla volymen och utskicka 1—2, mera sällan 3
grodd-slangar, som afgränsas genom tvärväggar och sedan monopodialt
förgrena sig. Efter 48 timmar begynna klamydosporer anläggas i
hyfgrenarnas spetsar, och efter ytterligare 24—48 timmar afsnöras
konidier. I det föregående har omtalats, att bildningen utaf asci
gynnas af höjd temperatur. Detsamma gäller om sporernas
gro-ningstid. Vid + 35° C. kan sålunda denna inträda redan efter
12—20 timmar. Råder näringsbrist, t. ex. i vattenkultur, blifva
de klamydosporbärande grenarna vanligen mycket korta (fig. 6),
och under liknande förhållande kunna ogrenade groddslangar
direkt blifva konidiebärare (fig. 3). Under -t- 14°—15° C. synas
sporerna ej vilja utvecklas.

Såsom i det föregående framhållits, är svampen ej svår att odla,
utan växer på diverse substrat utom i närlösning, innehållande
5—10 % tannin eller 10 % citronsyra. Mindre bra trifves den på
närmedel, försatta med 5 % citronsyra eller med hög alkalihalt.
Den försockrar icke stärkelse, ej heller smälter den gelatin.

De förhållanden, under hvilka denna svamp första gången
hittades, på torkadt spritmaterial, gåfvo mig gifvetvis anledning att
efterse, huruvida den ej äfven stode att finna på annat liknande
substrat. Sökandet blef ingalunda lönlöst. Jag upptäckte den
sålunda på stjälkar af Litium usitatissimum L. och Solidago virgaurea
L., på grenar af Elæagnus macrophylla Thunb. (fig. l) och blad af
Thea japonica (L.) Nois., på Z)aW;a-knölar och saffran, alla utom
sistnämnda hämtade från trakten omkring Stockholm och
förvarade under kork, genom hvilkens ojämnheter spriten småningom
afdunstat. Den förekom alltså på mycket skiljaktigt substrat.
Städse uppträdde den ren och växte frodigt, öfverhöljande substratet
med det karaktäristiska tata, hvita luddet. Detta sakförhållande
är särskildt ägnadt att tilldraga sig uppmärksamheten, om man
besinnar, att sporer af diverse svampar, t. ex. mögelsvampar,
hypho-myceter etc., äro mycket talrika på högre växters yta. På
anförda växtdelar kan nämligen svampen hafva kommit på tvenne
olika sätt, antingen genom luftinfektion efter spritens bortgång eller
ock fanns den å materialet redan vid dess insamlande, och
sporerna hade motstått spritens inverkan. Mol det första antagandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/3/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free