- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 3. 1909 /
186

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

Taphrina betulæ (Fuckf.l) Johanson.

Bladens form förändras ej på något sätt af denna art, som bildar
föga utbredda fläckar, som kunna bära asci på såväl öfre som
undre sidan.

På B. odorato och verrucosa, från Alperna upp till Jämtland.
Jag har tagit den vid Herrljunga i Västergötland.

Taphrina betulæ var. auctumnalis Sadebeck 1893.

Bildar rödaktiga, ej som hos hufvudarten gulaktiga, fläckar på
bladens öfversida, dock förekomma asci på båda sidorna. Asci
mindre och med plattare skaftceller än hos hufvudformen.
Iakttagen vid Hamburg på samma värdväxter som hufvudarten, dock
hufvudsakligen på B. odorato.

Sadebeck har (a. st., sid. 64) uttalat den förmodan, att den i
Sverige på B. odorata uppträdande formen af T. betulæ skulle
tillhöra var. auctumnalis. Huru härmed förhåller sig, synes ännu
återstå att utreda. Jag kan ej yttra mig därom, då jag ej haft
tillfälle att se exemplar af Sadebecks varietet.

Taphrina Willeana Svendsen 1902.

Såväl till sitt uppträdande som till de mikroskopiska karaktärerna
lik föregående art, i synnerhet dess var., men skiljer sig genom
större asci och sporer.

Endast funnen på B. alpestris (nana x odorata) på
Framstadssæter-fjeldet i Akershus Amt i Norge.

Taphrina betulina Rostrup.

Denna och näst följande art äro lätt igenkända genom sina
stora, tätt stälda och med skaftceller försedda asci, som bilda ett
sammanhängande skikt på bladens undersida. T. betulina och
turgida stå hvarandra ytterst nära, och de af Sadebeck (a. st., sid.
61) angifna karaktärerna synas mig något vaga.

På B. odorata från Tyskland upp till Jämtland och Lappland
(Johanson), Dovre (Rostrup). Jag har tagit den vid Falun.

Taphrina turgida Sadebeck.

Från föregående art skall denna skilja sig därigenom, att
skaftcellerna för det mesta sända ned kägelformiga förlängningar mellan
epidermiscellerna. En tendens till sådan förlängning förekommer
emellertid också hos T. betulina (se textfiguren).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/3/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free