Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
torde båda dessa arter vara väl skilda både sinsemellan och från
den tredje, Janas, som synes tillhöra en lägre region.
Taphrina Janus (Thomas 1897) Gif.senhagen 1901.
Till skillnad från föregående och följande art framhåller Thomas
följande karaktärer: den uppträder dels i fläckar (»f. circumscripta»),
dels på bela skott (»f. ramieola»). De angripna bladen äro
blekröda och bära ofta asci på båda sidor. Asci äro 52—63 n långa,
vanligen 9—11 a breda (hos carnea mest 60—70 fi långa, 18—24
a breda; hos bacteriosperma 47—80 fi långa, 14—20, vid basen
stundom ända till 30 y. breda), och vid basen sammanväxta till en höjd
af 16—18 fi, ofvan detta ställe tydligt smalare, strax under den
trubbiga spetsen obetydligt utvidgade. Sporer runda, 3—5 p i
diam. Staflika konidier ej iakttagna.
Professor Thomas, som funnit denna art i Schweiz, i närheten
af Davos, 1,865 m. öfver hafvet, på B. verrucosa, har godhetsfullt
sändt mig ett exemplar af densamma. Fig. 5 visar utseendet af
ett snitt af detta material, som särdeles tydligt åskådliggör den af
honom framhållna sa rnrnanväxn ingen mellan sporsäckarnes
basal-delar. Dessa framträda i själfva verket här som ett skikt,
påminnande om skiktet af basalceller lios vissa andra arter, t. ex. alpina
eller betulina. En sammanväxning mellan basaldelarna af asci
förekommer visserligen också hos de båda andra arterna af denna
grupp, dock ej på långt när så genomförd som hos denna.
Nära Uggleviken vid Slockholm fann jag 1895 ett par
kvartershöga plantor af B. odorato angripna af en Taphrina, som jag först
höll för carnea, men vid närmare undersökning ansåg så
tvifvelaktig, att jag sände den till Sadebeck för att erhålla en säkrare
bestämning. Såsom jag (1896, sid. 223) meddelat, bestämde han
den till bacteriosperma. Sedermera har jag 1903 vid Hälla nära
Falun på såväl B. odorata som verrucosa återfunnit samma form.
Sedan jag emellertid gjort bekantskap med den 1897 beskrifna
T. Janus, finner jag det dock högst sannolikt, att min form tillhör
denna art. Med denna öfverensstämma mina exemplar fullkomligt
i sitt uppträdande och sitt yttre utseende. Såväl fläckbildning, som
skottinfektion förekommer, men häxkvastar bildas ej. Det nedersta
bladet på fig. 6 har en fläck, det nästa är friskt, men alla de
följande äro i sin helhet angripna. Asci uppträda på båda sidor
af bladen. De äro nedtill sammanväxta, om också kanske ej lika
regelbundet som på originalexemplaret. Såsom fig. 7—9 visa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
