Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
sparsamma, hvita ådror. Sporsäckar äggformiga eller klotformiga,
nedtill afsmalnande. Sporer (äfven i samma fruktkropp) mycket
varierande till antal, form och storlek: hos svenska exemplar af a har
längd 43—50
iakttagits deras i allmänhet i ensporiga sporsäckar -,
bredd 27—33
32—33 27—30 20—27
i tvåsporiga , i tresporiga — , i fvrsporiga — —; hos
* 20—22 18—20 18—21
37—41 31—34 27—28 23—26 49—52 33-39
ß respektive — —, — —, — —, — —; hos r - —, ~ ,
30—32 24—27 21—22 18—21 30 22—25
29—34 21—24
—, , allt a. Både större och mindre dimensioner hafva
19—23 16—19
24-68
dock äfven förekommit; så t. ex. hos r––-o. s. v. Lukten,
24—44
hvilken bäst märkes, om flera fruktkroppar någon tid förvaras i en
tillsluten burk, hos yngre nästan ingen, hos äldre enligt min
uppfattning nägot liknande den hos Chæromyces, ehuru väsentligt
svagare, enligt andras lökartad o. s. v.1 Redan den sparsamma
förekomsten och ringa storleken göra, att denna art ej kan räknas till
våra ätliga svampar; Västgöta exemplar hafva dock anrättats och
»smakat förträffligt».
Obs. 1. Den grupp af släktet Tuber, till hvilken ofvan anförda
höra, utgöres af flera, som egna arter uppställda former, hvilka dock
äro hvarandra habituellt så lika samt genom så svaga karaktärer
åtskilda, att jag känner mig mest benägen alt sammanslå dem alla
(eller de flesta) till en art. På sista tiden hafva de gjorts till
föremål för en mera kritisk undersökning af F. Bucholtz, hvilken ock
godhetsfullt granskat exemplar från samtliga ofvan angifna svenska
lokaler, äfvensom från Hobro i Danmark. I de flesta fall har dock
bestämningen blifvit något osäker, då sporerna ej varit fullt mogna
och således deras slutliga färgnyans ej kunnat definitivt afgöras.
Några säkra gränser dem emellan torde f. ö. näppeligen finnas.
Obs. 2. Den på Värmdön 1881 anträffade tryffeln ansåg jag,
efter jämförelse med ett torkadt originalexemplar, först böra hänföras
till Tuber maculatum Vitt. Då emellertid beskrifningarna såväl hos
Vittadini (t. ex. »maculis lividis notatum», hvarpå särskild vikt synes
läggas), som hos Tulasne (»peridio tenni vix definito») ej fullt slogo
1 Rostrups uppgift, att lukten är »gjennemtrængande, skarp rædikkeagtig», torde
vara hämtad från Tulasnks beskrifning på T. rapæodoruni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
