Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
(P. A. Karsten), Tavastkyrö (K. Linnusmäki); i Österbotten:
Vetil s:n (A. Sjöberg).
Myceliet gulaktigt, föga utveckladt, jämte smårötter och jord
bildande ett vanligen lätt lossnande skyddshölje kring fruktkropparna.
Dessa runda, aflånga eller plattade, utvändigt först hvitaktiga, sedan
mera färgade, 2—5 cm. i diameter; peridiet af olika tjocklek (äfven
på samma fruktkropp), först af mjukare konsistens, sedan vedhårdt,
utvändigt besatt med ungefär 300 ji höga, koniska vårtor;1 peridiets
inre skikt på äldre och torra exemplar vanligen hvitt, stundom
mer eller mindre rosafärgadt, bildadt af likartad väfnad och
därför ej marmoreradt; glebans skiljeväggar i färskt tillstånd rosa—
köttfärgade, äldre och torra vanligen hvita; sporsäckar rundade och
skaftade, inneslutande 3—8 (vanligen 5—7), klotrunda, först
ofärgade, sedan brunaktiga och släta sporer af 10—20 ti i diam., som
sedan blifva mörkbruna eller nästan svarta, något ojämna, af ända
till 34 [i i diameter. — Lukten obetydlig; uppgifves i Fr. Syst. myc.
hos den unga svampen vara »virulentus*.
Obs. 1. Den olika uppfattning, som Linné angående denna art
på olika tid hyste, framgår, åtminstone delvis, af ofvan lämnade
synonym-förteckning. Till närmare belysning häraf må följande
tilläggas:
Då Linné under sin Lapplandsfärd (ehuru ej inom
Lapplandsgränsen) för första gången fick skåda en under jordytan växande
svamp, om hvars identitet med Elaphomyces granulatus icke
ringaste tvekan kan förefinnas, antog han densamma vara en af de
gamle författarnes Tubera, såsom framgår däraf, att han såväl i
rese-dagboken och i Florida lapponica tilldelade densamma detta
namn. Redan i första upplagan af Systema natura’ (1735)
förkastade han emellertid genus-namnet Tuber; i stället använde lian
Coniplea, hvartill bland andra fördes Lycoperdastrum, under hvilket
namn äfven inbegreps Elaphomyces. I Flora Lapponica (1737) förde
han däremot den af honom anträffade arten till Tourneforts
släkte Lycoperdon, och däri lät han densamma, liksom ock de
verkliga tryfflarne, förblifva i alla sina senare utgifna skrifter.
Hvad åter dess artnamn beträffar och dess förhållande till de
äkta tryfflarne. undergingo hans åsikter åtskilliga förändringar. Det
1 Vårtorna variera något till storleken; sällan äro de t. o. m. så små, att
peridiets vta förefaller nästan slät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
