Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
driften (vara aphrodisiaca), hvarför de plägade användas till
beredande af kärleksdrycker (»in amoratoriis pocalis, quibusdam prius
admurmuratis incantationibus»); deras förmåga att »Venerem excitare»
— för så vidt den blef märkbar — torde dock väsentligen bort
tillskrifvas det »vinum dulce», hvari den pulvriserade svampen skulle
inblandas. Än i dag anses den dock af allmogen i vårt land vara
synnerligen verksam, »då kor ej taga kall’ eller tjurar ej hafva
tillräckligt stark könsdrift», hvarför den ock — fastän redan af Linné
i Mater, med. förklarad såsom läkemedel vara »exoleta, dubia» och
ej upptagen i vår farmakopé — väl ännu finnes på samtliga våra
apotek. Enligt uppgift, som jag erhållit från Norrland, användes den
där än i dag på det sättet, att »innehållet blandas i mjöl och vatten
med en tillsats af jäst, hvilket gifves åt kreaturet». En äldre man
har likaledes meddelat mig, att svampen »i Värmland och
Finnskogarne söktes af kloka gubbar och gummor i följd af dess
förmodade egenskap som sinnligt retmedel för flickor och kor; de höllo
den hemlig, och man skulle ega innehafvarens fulla förtroende för
att kunna erhålla dem — så åtminstone i min ungdom». Det i
flera provinser brukliga namnet ståndpers, hvilket hänsyftar på de
nämnda egenskaperna, har ock tillagts knölarna af Platanthera
bi-folia, Orchis maculata m. fi., hvilka likaledes af allmogen
flerestädes »gifwes åt tjurar att göra dem muntra» och åt »kor, som ej
vilja söka tjur»;1 samtidigt förklaras dock, att »roten är födande,
tjenlig i sjukdomar till gelé-aktiga soppor».
Under sina spaningar efter subfossila hasselnötter i Norrlands
torfmossar har lektor G. Andersson några gånger fått sig tillsända
Elaphomyces-knölar, som antagits vara hasselnötter. Å andra sidan
har för honom uppgifvits, att i Hälsingland fossila sådana nötter
antagits vara »ståndpers» och därför användts såsom »osvikligt
medel att väcka kärlek hos både folk och kreatur, hvarvid det
iinius pisi et dimidiam partem manducet, et atia parte umbilicum oblinat, statim
absqae dolore parituram; si vero imprudenter gravidæ utantur, magnum illis
ma-lum inde oriri posse.» — Inom svenska litteraturen omtalas »boteti cervini» första
gången i Pharmacopeja Holmiensis Galeno-chymica (1686) vid beskrifning på den
mycket berömda, af flera ingredienser bestående balsamnm apoplecticiim. Härvid
tillskrifvas dem dock ej några kraftigt verkande egenskaper, utan de (eller deras
sporstoft) tillsattes blott för att gifva blandningen en »color nigricans»; i stället
kunde användas sot, men detta skulle då hafva erhållits genom förbränning af
bärnsten.
1 Jfr Linn. FI. suec. ed. II p. 309 och Mat. med. p. 145, Hetz. Fl. oecon. p. 476,
Liljebl. Sv. Flora, uppl. 3 s. 310, Hörnern. Plantel. uppl. 3 s. 888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
