Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(67)
natur, åtminstone floristiskt taget uppträdande som arter, båda med
spridning i granflorans riktning och därmed hänvisande på ett nordostligt
ursprung. Det är ju därför ej uteslutet, att de från början utbildat sig
ur hybrida former, då det nu allmänt antages, att verkliga arter kunna
uppstå på detta sätt. Men fullt ut lika antagligt kan vara, att
graciles-eens uppstått genom mutation af C. neglecta, till hvilken den i själfva
verket står \-tterst nära. I hvilketdera fallet som helst kan i den med
viss sannolikhet förmodas en endemisk art, uppkommen någonstädes i
öfre landskapen; sannolikare tyckes dock, att den liksom purpurea
invandrat österifrån, då analogien med C. chalgbæa visar möjligheten, att en
österifrån inflyttad växt kan så godt som saknas i den nutida finska
Horan. Och i aifa faff några finska former, åtminstone den Sæianska från
Karefen, t\’ckas väl kunna hänföras tilt vår gracilescens.
Steriliteten af knapparna hos gracilescens och purpurea kan lika väl
bero på något slags apogami (liksom hos nämnda Taraxacum- och
Hie-raciumformer) som på hybriditet. Jag har aldrig hos någon hybrid
funnit knapparna fullkomligt tomma som hos purpurea och som de äro
hos nämnda Taraxaca och Hieracia; den ytterligt starka polvmorfien
erbjuder också en likhetspunkt med dessa och andra apogama växter, ss.
Rosæ ocli Alchemillæ. Skulle C. epigejos, som äfven har gula knappar,
befinnas utan polfen (en af mina botaniska vänner har uppgifvit, att han
trots mycket sökande aldrig lyckats finna den med frön; således som hos
Phragmites!), så kunde apogami inom släktet Calamagrostis anses fullt
bevisad. Det är härvid också att erinra, att jag undantagsvis hos både
purpurea och gracilescens funnit violetta, således antagfigen fullt fertila
knappar samt hos purpurea fullt utvecklade frön (jag minnes särskildt
i ex. från Kola-halfön).
Som af ofvanstående framgår, kan ej med det undersökningsmaterial
våra samlingar innehålla någon tillfredsstäffande utredning göras af de
frågor, som ställas på Calamagrostis-forskaren enligt den vetenskapliga
forskningens nutida riktningslinjer. Det behöfves oundgängligen omfattande
undersökning af lefvande material, närmast utredning af steriliteten i
pollen- och fröbildning samt dennas orsaker, cytologiska och andra. Lika
oundgänglig är en utredning af hufvudformernas utbredningsförhållanden,
långt noggrannare än hittills skett. Särskildt är därvid att beakta
lan-ceolatas, gracileseens’ och epigejos’ ymniga förekomst i icke blommande
tillstånd. På myrmark kan lanceolata vara allmän på stora sträckor, utan
att man kan se ett enda blommande strå förrän efter noggrant letande
bland buskar o. d., där multnande blad gifvit något mer af mvlla, men
äfven i denna sterila förekomst är den alltid lätt att igenkänna på de
slakt öfverhängande bladen med glänsande mörkgrön till någol violett
undersida samt täthårig öfversida. Från denna kännes steril gracilescens på
iångt håll genom upprätta blad, något smalare och af ljusare färgton
(men icke grå som hos neglecta . Jag är viss, att aktgifvande på denna
sterila förekomst skall leda till en mycket förändrad uppfattning af
lan-ceolatas frekvens i stora delar af Finland, och kanske skall gracilescens
i vissa trakter finnas lika ymnig som hos oss.
Calamagrostis-hybrider äro nog icke mycket sällsyntare än
Salix-hvbri-Svensk Botanisk Tidskrift 1909. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
