Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(116)
blädning, men att sedermera, i stället för att Jjushugga dem, öfverföra
dem till olikåldriga.»
Slutord. Äger öfverafverkning rum i de norrländska skogarna?
Denna fråga, som sedan länge har en sådan aktualitet inom vida
kretsar, anser förf. att vi i själfva verket ej under nuvarande förhållanden
kunna besvara. Vi kunna ännu endast behandla frågan från de särskilda
fallens ståndpunkt. Då växtliga skogar nedhuggas och sköflas — och
att detta särskildt i kusttrakterna sker i mycket stor skala konstateras
— äger öfverafverkning rum. Om det kallas öfverafverkning, blott man
ur en skog borttager större virkesmängd än som tillväxer, är emellertid
öfverafverkning under nuvarande förhållanden inom stora områden till
godo. Ej ens staten kan på många, kanske de flesta af sina skogar
undgå att till afverkning utsyna större virkesmängd än som tillväxer, tv
gjordes ej detta, skulle naturen själf »öfverafverka». »Den
häpnadsväckande mängden fallen skog, som man understundom träffar på kronans
marker, vittnar kraftigt härom».
Som bekant har man på sistone arbetat för, att staten skulle låta
undersöka landets alla skogar för att lära känna skogskapitalets storlek
och skogarnes beskaffenhet. Förf. ställer sig tydligen ganska skeptisk
mot värdet af en sådan undersökning. Och det är uppenbart, att man
alltid får ha ögat öppet för huru relativa och vacklande alla
konsumtions-oeh framförallt allt produktionssiffror, som man vid en dylik
riksinventering erhåller, i själfva verket äro. »Om man», säger förf., »i ett gifvet
moment visste ytinnehåll, kubikmängd och växtkraft för ett hvart af de
i anseende till ålder, löfskogsblandning, slutenhet, läge,
jordmånsförhållanden, fuktighetsgrad efc. i det oändliga skiftande barrskogsbestånden —
hvilket är otänkbart —, så skulle man för de norrländska barrskogarna
kunna erhålla en full exakt produktionssiffra, men endast för det
momentet. Om ett år skulle den börja variera och efter 20 år skulle rop
på revision höjas. Böra stora kostnader nedläggas på ett dylikt arbete
och hvilken vore vinsten?»
Men å andra sidan synes det mig, som om förf. äfven bort taga
hänsyn till den nationalekonomiska, för att ej tala om den naturhistoriska
betydelsen af att få kännedom om arealen, den allmänna utbredningen och
fördelningen ej blott af de olika skogstyperna utan äfven af impedimenten:
myrar, berg etc., hvilket allt innefattas i den ifrågavarande
undersökningen, sådan som t. ex. Axel Schotte förordat den i sin motion vid
förra riksdagen. Kostnaderna för en sådan har ju ock beräknats till
den relativt anspråkslösa summan af 525,000 kronor.
Förf. har i sitt slutkapitel en sammanfattning af skiljaktigheterna
mellan de under de senaste 8—10 åren ledande och äfven af honom själf
omfattade principerna för norriändsk skogshushållning och dem, hvilka
han nu utvecklar i sitt arbete. Jag har redan i inledningen till detta
referat antydt den äldre åskådningens innebörd, och detta samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
