Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1(50)
kunna sporra svenska botanister till dessas efterspanande i vårt land.
Enligt bref från Kühlewein, dateradt d. 31 okt. (12 nov.), hade de blifvit
af-sända från Petersburg, och torde de därför kommit till Upsala i slutet
af november eller början al december. Bland dessa var ock en
»Be-lula friiticosa», som min Far genast fann ej vara identisk med den
F’or-sanderska, utan i själfva verket B. humilis Schrank.2 Som jag, då en
15-årig yngling, ifrigt deltog i ordnandet och utläggningen af de för sagda
fascikel insamlade växterna, blef jag lätt fullt förtrogen med sagda
Be-fa/a-arts utseende och utmärkande kännemärken.
Under denna tid vistades i Upsala en student af Smålands nation,
hvilken till det under skoltiden burna namnet Sven Samuelsson vid
ankomsten till universitetet (1845) fogade Forsgård, bildadt efter
födelseplatsen, Forserums klockargård. Han studerade till filosofie
kandidatexamen och ägnade sig härvid med förkärlek åt botaniken. Såväl
härför som emedan ban tillhörde den nationsförening, tör hvilken min Far
var inspektor, umgicks han rätt mycket i mina föräldrars hem, där han
var en gärna sedd gäst på grund af sitt glada, gemytliga väsen, som
gjorde honom synnerligen omtyckt inom kamratkretsarna. För att visa
sin tacksamhet tör åtnjuten gästfrihet inbjöd han mig, som redan då
ägde ett rätt försvarligt herbarium, att hos sig genomgå och efter behag
plundra den växtsamling, som han i och för byte från Forserum
medfört till Upsala. Häribiand befunno sig ock flera ark, fulla af Betula
nana. Vid den tämligen hastiga genombläddringen häraf frapperades jag
genast af några bland de andra liggande kvistar, i hvilka jag strax
igenkände B. humilis. Jag omtalade detta, men måttes af energiska
protester, äfven fastän jag påpekade de afgörande skiljetecknen; enligt hans
uppfattning kunde det ej vara annat än en något afvikande form af B.
nana, i hvars sällskap den vuxit. På mitt förslag beslöts, att tvisten
skulle genast afgöras. Detta kunde lätt och utan tidsutdräkt ske, ty
Forsgård bodde i Smålands nationshus (i ett litet rum vid sidan af
nationssalen med det enda fönstret vettande ut mot den då med
blomrabatter, häckar och löfsal försedda trädgården), och min Far hade då
sin bostad på nedre botten i ett annat hörnhus vid Sysslomans- och
S:t Olofs- (numera Järnbro-)gatorna. Vi behöfde alltså endast gå
tvärsöfver gatan; jag skulle än i dag kunna utvisa både rummet och platsen,
där vi funno min Far vid sitt arbete — så lifligt är allt detta inprägladt
i mitt minne. Med glad öfverraskning fann han, att — såsom han förr
hoppats skola ske — Betula humilis var funnen i Sverige. Af de
medförda exemplaren behöll han de tvenne, som nu finnas i Upsala
botaniska museum; åt mig afbröts en liten kvist, som äfven finnes
sammastädes. Huruvida F’orsgärd behöll något för eget herbarium, kan jag ej
erinra mig, men håller det för föga troligt. Fyndet gaf anledning till
2 De öfriga af Kühlewein sända växterna voro Orobanehe Libanotidis,
Coniose-linum talaricum, Thalictrum anguslifolium, Scirpus radicans, Carex ortbostachya,
Calamagrostis Langsdorfli, Equisetum littorale ocli Lycopodium sabinæfolium. hvilka
intogos i 13:de, samt Sedum Fabaria, som intogs i 14:de fascikeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
