Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(197)
sora författare. Utom tvenne vetenskapliga afhandlingar (för doktorsgrad
och lektorat), utgaf han sin bekanta lärobok Fysikens första grunder, sora
på sin tid var mycket använd vid läroverken och utkom i 4 upplagor.
Ehuru sålunda strängt upptagen af andra värf förlorade M. M. Floderus
dock aldrig det intresse för den svenska floran, som han ägt alltifrån
ungdomen. Som student företog han resor i botaniskt syfte 1853 till
Öland och Smålandsskärgården, 1855 titi Gotland och 1857 titi Öland och
Gotland. De två första resorna gjorde han tillsammans med studeranden
J. W. C. Stenhammar († 1856 i Uppsala vid 24 års ålder), den senare
(1857) tillsamman med dennes fader, prosten Chr. Stenhammar samt O.
Rob. F’ries. Under dessa resor studerades särskildt laffloran. Flera för
dessa öar nva arter anträffades, såsom t. ex. f853 den eljest alpina
Parmelia encausta (Sm.) Xv 1 på toppen af ön Jungfrun samt Lecanora
gyp-sacea (Sm.) Th. Fr. (Parmelia crassa var. dispersa Flod., Bof. Notis. 1854)
på Ölands alfvar, den enda lokal för arten, som angifves i Th. Fries’
Lichenographia.
På hemfärden från den första resan (1853) anträffade Floderus den för
Norden nya Pleurospermum austriacum (L.) Hoffm. på Kolmården. År
1855 fann han på Gotland den då äfvenledes för svenska floran nya
Putsatilla paténs Mill. på Tornklint i Lojsta s:n jämte denna arts hybrid
med P. pratensis (P. Wolfgangiana Bess.).
Det växtsläkte, som under den senare delen af Ffoderus’ lefnad mest
intresserade honom, var släktet Salix, och han var utan tvifvel en grundlig
kännare häraf, ett intresse som föröfrigt gått i arf på hans son,
öfverläkaren Björn Floderus. Den, som skrifver dessa rader, minns den gamle
rektorn och saficologen från en Salix-exkursion en vårsöndag på 90-talet,
då jag jämte en kamrat hade nöjet att få följa honom i Uppsalatrakten.
Jag minns ännu tydligt, med hvilken osviklig säkerhet vår exkursionsledare
återfann sina Salix-hybrider och former och med hvilket intresse vi
åhörde hans utläggningar om dem; oss föreföll ban vara mångårig bekant
och god vän med hvarenda Salix-buske på hela Uppsalaslätten.
Floderus’ herbarium införlifvades år 1907 med Uppsala universitets
botaniska museum. — Af trycket utgaf han följande botaniska afhandlingar:
Pleurospermum austriacum Hoffm., en nv svensk växt. Bot. Notis. 1853.
Botaniska anteckningar under en resa på Öfand och Örö-skären
sommaren 1853. Bot. Notis. 1854.
(Tills, med Th. Krok) Förteckning öfver Skandinaviska Halföns
Fanerogamer och Ormbunkar. Uppl. 1 och 2. 1860, 1861.
Gustaf Peters
föddes på Rügen den 7 jan. 1853, blef student vid Stockholms lyceum
1869 och inskrefs samma år vid Uppsala universitet. På grund af
faderns iråkade ekonomiska obestånd måste han snart afbryta sina studier
därstädes; tjänstgjorde sedan en tid som extrafärare vid Hernösands
läroverk; kom år 1879 på grund af sina språkkunskaper som sekreterare
till konsuln d:r Fr. Kempe och blef senare kontorschef hos honom;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
