Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Vid tillämpningen af sina teorier har Raunki.er erhållit positiva
resultat af högt intresse. Med tydlighet synes framgå, att
lifsformernas statistik utgör ett tillförlitligt medel att karaktärisera
om-Tåden utmärkta af större klimatiska motsättningar med hänsyn till
växtklimatet.
Emellertid har Raunkiærs metod blifvit föremål för kritik
särskildt af Warming (IV). Han framhåller bland annat, att
växtvärldens utbildning inom olika områden ej allenast står i samband
med klimatiska förhållanden, utan äfven i hög grad är beroende af
historiska och edafiska faktorer, och att lifsformerna under sådana
omständigheter ej kunna gifva ett troget uttryck åt växtklimatet.
Sin slutkritik samlar Warming IV. p. 25) i följande sats: »Der er
saaledes vistnok forskellige Vanskeligheder ved at faa et
paalide-ligt, videnskabeligt Resultat angaaende »Planteklimaet" frem ved
Raunkiærs Metode, og jeg troer, at man hellere inaa nöjes med at
studere Forholdet mellem Livsformer i de forskellige, af Klima,
Jordbund m. m. betingede Samfund, som ethvert Land har flere
af, selv med fullstændig ens Klima, eller i alt Faid —- begynde
med Samfunds-Studierne og med dem som 1’dgangspunkt gaa videre ■
Ehuru Raunkiær (III) sedan med framgång gendrifvit Warmings
kritik, torde det dock ligga mycket berättigadt i densamma.
Särskildt kan det häfdande af de växtgeografiska enheternas,
samhällenas betydelse som utgångspunkt vid växtgeografiska
forskningar af denna art, som genom Warmings kritik kommit
till uttryck, anses innebära ett viktigt principuttalande. Warmings
kritik inbjuder äfven osökt att pröfva Raunkiærs metod vid
formationsstudier. Jag har företagit några undersökningar i denna riktning:
särskildt har jag velat undersöka, i hvad mån »lifsformernas
statistik kunde användas såsom jämförelsematerial för
karaktäriserandet af ett enskildt samhälle, högbuskformationen, i förhållande till
andra samhällen. Impulsen till dessa undersökningar erhöll jag
genom professor Sernanders föreläsningar öfver den nordiska
vegetationens lifsformer» höstterminen 1909.
Såsom tvenne formationstyper lämpliga att jämföra
högbuskformationen med valdes alfvaret och löfängen. Det är nämligen à priori
påtagligt, att högbuskformationen i förhållande till nämnda väl
undersökta formationstyper kan betraktas såsom ett ekologiskt mellanled,
något som, för att nämna ett exempel, redan framgår af
skogsskiktets förhållande inom resp. samhällen. Det syntes mig därför vara
af särskildt intresse att kontrollera, huruvida äfven beträffande lifs-
Srensk Botanisk Tidskrift 1911. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
