Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
mellan dessa ytterligheter, hvaraf med rått stor sannolikhet synes framgå,
att vi häri se en verkan af den åtskilliga decennier igenom fortsatta
odlingen i europeiska trädgårdar, under väsentligen olika klimatiska
förhållanden mot den ursprungliga växtplatsen: ju längre odling, dess likare
ha hårförhållandena blifvit med artens europeiska afkomling purpurea
Äfven borstets knäböjning torde genom odlingen blifvit modifierad enl.
ex. fran Dorpat och Berlin).
Den starka tendens mot apogami. som purpurea visar, synes ej
tillkomma Langsdorffii. Lehbert fann fullgodt pollen i ståndarknapparna
hos de Anderssonska ex., under det ex. at purpurea frän nedre Lena
(tagna af H. Nilsson-Ehle) hade odugligt, och hans undersökningar af
estländska ex. visa godt pollen endast i ett mindretal ståndarknappar,
under det flertalet äro från början utan pollen liksom jag funnit hos
vår svenska purpurea). Och under det purpurea väl sällan torde ge frö.
visar ofvannämnda odlingshistoria, att Langsdorffii är fullt fertil: Nymans
ex., taget i sent stadium, har också fruktämnena m. el. m. utbildade mot
mognad.
På det hela gör Langsdorffii intryck af att vara en kollektivartens
urform. pä öfvergång från ett tidigare Dejeuxia-sladium med
hygroskopiskt borst som fröspridningsmedel) till ett typiskt Calamagrosfis-stadium
(med hår som fröspridningsmedel) således liksom vår art lapponica, som
kan anses rätt närstående: purpurea åter har nått det fullt utbildade
Calamagrostis-stadiel. liksom lanceolata och epigejos.
Mellan Langsdorffii och purpurea står en sibirisk form. som Trinius
i De gram. unifl. etc. identifierade med Links Langsdorffii och
beskrifver under detta namn fr. Tobolsk). Det år denna form. som jag
förut efter Taunus kallat Langsdorffii: Arnell och Brenner funno
denna vara allmän efter Jenisei. där purpurea saknades — i motsats till
Lena-området: Nilsson-Ehle fann vid nedre Lena ej Langsdorffii men
väl purpurea, som àfveD. såsom beskrifven efter ex. från Baikalsjön.
finnes vid öfre Lena, under det den enligt det föreg, skyr det
västsibi-riska slättlandet liksom den äfven i vårt land saknas i alla bygder med
utpräglad slättkaraktår. fast ymnig i närliggande bergiga skogstrakter.
I motsats mot Lehbert måste jag anse denna lorm stå vida närmare
Langsdorffii än purpurea. Med undantag af borstets knäböjning och de
kortare och sparsammare håren, karaktärer, som enl. det föreg, knappt
visa sig konstanta, har den allt det ofvan nämnda Dejenxia-artade. som
utmärker Langsdorffii, och liknar genom sina stora, breda skärmfjäll etc.
i påfallande grad lapponica. Hur emellertid dess ställning inom
kollektivarten uppfattas, förtjänar den väl eget namn: Lehbert och jag ha
därför öfverenskommit att för denna nu namnlösa form införa namnet
Trinii. efter upptäckaren, den om Calamagrostis-forskaingea så förtjänte
Trinits. Äfven denna må tills vidare stå som subspecies.
Jag bifogar diagnoser och figurhänvisningar till här omhandlade former.
Cal purpurea Trin. coli. = C. Langsdorffii. postea elata Litwinow
Con-tinet (praeter alias formas minus notas, inter quas saltem f.
grön-landica distinctam certe subspeciem exhibet):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
