- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
14

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

nu omedelbart utan öfvergångar de knoppfjäll, hvilka bilda
vinterknoppen, som innesluter en terminal blomknopp för nästa år.
Knoppar, bildande en tredje generation och nu bestående af ytterst
små örtbladsämnen synas i allmänhet i de två öfversta
knoppfjällens axiller. De nämnda för nästa år afsedda, på andra
skottgenerationen sittande terminala blomknopparna äro redan i augusti
tydliga, i det androeceum har en diameter af 2—3 mm. Den ena
(den lägre) af de två axlarna af andra ordningen kan emellertid
ofvanför de utväxla örtbladen afslutas med en likaledes af
knoppfjäll sluten vegetativ knopp, som utvecklas till bladrosett nästa år.
Detta är en af orsakerna, hvarför de särskilda rizomgrenarne ej
alltid äro tvåblommiga, hvilket eljest skulle blifva fallet. En annan
orsak är, att blomknoppar, som anlagts på hösten, sedermera efter
obetydlig utveckling abortera. Djurskador kunna skenbart
åstadkomma samma verkan; därom mera längre fram. Ofta uppträda
vegetativa knoppar i axiller till örtblad, som sitta nedom
knoppfjällen.

Äfven på de ej blommande skotten omväxla örtblad och lågblad;
de senare äro liksom de knoppar, de bilda, smalare än hos de
florala skotten.

De hvilande knopparna från rotstockens äldre delar likna till
slut smala och blott några mm. långa dvärggrenar; de förblifva
länge slutna och tillväxa årligen helt omärkligt, men undantagsvis
förstoras en knopp hastigt, och det så uppkommande skottet
förhåller sig sedan som rizomets öfriga grenar. Ett individ kan bära
flera (ända till ett tiotal) för året sterila bladrosetter samt ett fåtal
florala skott, men i allmänhet är de florala skottens antal större än
de sterila bladrosetterna.

Hos odlade exemplar af A. paténs inträffar det ofta, att den
blombärande hufvudaxelns öfversta knoppfjäll i sin axill utvecklar (genom
ett slags prolepsis) en blomma, hvars skaft då vid basen omgifves
af några knoppfjäll men (så vidt jag hittills sett) inga örtblad.
Skottbildningen blir då i det närmaste densamma som hos vissa
flerblommiga individ af A. pratensis. Endast en gång har jag hos A.
paténs i vildt tillstånd funnit något liknande. Bland c:a 300
exemplar af vanlig skottbyggnad påträffade jag nämligen ett, som hade
ett treblommigt årsskott liknande det, som här nedan hos A. pratensis
betecknas med A. 1. c, men skildt från hvarje iakttaget sådant
därigenom, att den andra generationen nedom blomman var försedd
med flera lågblad men inga örtblad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free