- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
37

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

På grund af den stora lifskraft, som arten på detta sätt
ådagalägger, behöfver den ej ha användt särdeles lång tid för att hinna
ernå sin nuvarande spridning i norra Europa. Och då den öfverallt
väljer de varmaste ståndorterna, bör dess invandringstid sannolikt
förläggas till den subboreala perioden, såsom skett beträffande Norge
(Blytt). A. Schultz anser den emellertid ha invandrat tidigare.
Men den boreala tidens klimal kan i Skandinavien knappast ha
varit tillräckligt varmt för artens trefnad.

I fråga om ståndorternas beskaffenhet förefaller det visserligen,
som om växten i Sverige skulle älska starkt kalkhaltig mark. Den
trifves emellertid ännu bättre på kvartsrik sand, i Tyskland
förekommer den t. o. m. på flygsand (Scholz). Att den på Gotland
därjämte så allmänt träffas på hällmark, beror utan tvifvel på att
detta underlag är en varm jordmån och att hällmarkerna äro den
gemensamma tillflyktsorten för beståndsdelar ur skilda
växtsamhällen — t. ex. ur glacialleran och ur eklloran — undan
konkurrensen med andra arter. Förekomsten på särskildt varma ståndorter
vid Kristianiafjorden kan hero på att växten där lyckats som relikt
hålla sig kvar från ett skede, då den hade större utbredning, men
på grund af växtens frånvaro på S//pa-lokalerna i Västergötland
kanske snarare får antagas, alt spridningen skett språngvis t. ex.
från Danmark.

.4. Pulsatilla förekommer å Sveriges informations bildningar ofta
under omständigheter, som tyckas tala för dess egenskap af sandväxt.
Vid närmare undersökning tror jag dock, att man skall finna, att
den föredrar backar af icke ursköljd eller urlakad morän. I västra
delen af sitt utbredningsområde är den i själfva verket en kalkväxt.
Så i England (»Chalk downs and limestone pastures» enligt Hooker),
i nordvästra Frankrike (Lloyd och Morrièere); likaså i Bayern
(Sendtner). Ståndorten är enligt flororna i öfrigt oftast soliga backar,
men för A. pratensis sandfält och sandkullar e. d. Anemone Pulsalillas
ståndortsförhållanden på Gotland stå således i full
öfverensstämmelse med artens annorstädes ådagalagda förkärlek för kalkhaltig
mark.

Artens utbredning är något osäker. Uppgifterna om förekomst i
ryska Östersjöprovinserna, Polen och Byssland ha i allmänhet
förklarats bero på förväxling med andra arter. Dess område utgöres
enligt Hayek (II) af södra Sverige, Danmark, England, Belgien, norra och
mellersta Frankrike, västra, norra och mellersta Tyskland till Bayern
och Schweiz. Den skulle således icke förekomma i Österrike utan Ker-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free