Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
och mycket spensligt och oansenligt i jämförelse med skogsjättarna rundt
omkring. Dock voro grenarna jämförelsevis långa. Vägvisaren uttalade
sin glädje öfver, att det ovanliga trädet, som sedan åratal tillbaka var
kändt på platsen, så länge fått stå orördt för okynne och åverkan, och
efter hvad jag nyligen försport, lär det ännu stå kvar, men en tidsfråga
är det väl endast, när det en gång får stryka med, helst det till timmer
och virke är alldeles odugligt.
Enl. Hartm. Skand. FI. 12:e uppl. 1889. utg. af Krok, är den känd från
Skåne—Um. Lpm., men ej upptagen för Västm. Utaf en ren
tillfällighet kom jag helt nyligen att erinra mig denna gran och att jag råkade
äga fotografier af densamma, se där anledningen till att den nu sent
omsider presenteras för tidskriftens läsare!
C. A. K. Lénslröm.
Nephroma lusitanicum Schær. anträffad i
Stockholms skärgård.
Under en exkursion till Skepparviken på Fågelbrolandet Värmdön den
28 aug. 1910 insamlade jag en ovanligt smalflikig, ganska tunn, på
undersidan glatt Nephroma, som växte på en inossbetäckt, rätt starkt
beskuggad bergvägg. Någon närmare undersökning underkastades den icke vid
tillfället; den tillvaratogs, dels därför att den var rikligt försedd med
apothecier, dels därför att Nephroma-arter visat sig vara mindre allmänna
i Stockholmstrakten.
Efter hemkomsten fann jag, att den afvek från AT. Uevigatum Ach. och
.V parile Ach. genom gult märglager, som färgas rödt vid behandling
med kalilut. Det visade sig således vara N. lusitanicuni Schær., en art
om hvars förekomst i Sverige jag ej funnit några säkra uppgifter i litteraturen.
Arten beskrefs år 1850 af L. E. Schærer (Enum. lich. europ., p. 323)
efter exemplar från Portugal. W. Nylander, som haft tillfälle att
undersöka exemplar af växten äfven från Italien och Skotland, ansåg den 1800
Synopsis meth. lich., p. 320 ej ens kunna som varietet skiljas från den
typiska N. Uevigatum. När lian senare började begagna sig af
mikrokemiska karaktärer för särskiljandet af lafarter, öfvergick han emellertid
till Schærers åsikt Flora 1870. ]j. 38 Senare författare betrakta den
i allmänhet som distinkt art eller åtminstone som en underart; så \V. A.
Leighton [Lichen-Flora of Gr. Britain (1879, p. 100], E. Stizenberger
[Lich. helvet. (1882, p. 322], .f. M. Norman Jfr Botan. Notis. 1893, p.
214,, A. Jatta [Monogr. lich. Ital. merid. (1889. p. 98], .1. M. Crombie
[Brit. Lichens. I (1894, p. 285], A. Zahlbrückner [Engler & Prantl,
Natürl. Pflanzenfam. I: 1 1907. p. 194], .1 Harmand [Lichens de France.
IV 1909 , p. 682], B. Lynge [De norske busk- och bladlaver (1910), p. 112]
m. fi. Då jag icke funnit lafven i fråga mer än på en enda plats och
sålunda ej haft tillfälle att noggrannare undersöka den i naturen, tillåter
jag mig icke uttala någon egen åsikt om dess arträtt. Dock vill jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
