Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
deles betydande. Öfverloppsvattnet har tagit sin väg mot ("), där
det i form af en bäck sökt sig mellan låga moränkullar till
Södra Myren. Denna saknar för öfrigt primära tillopp. Norra
Myren åter har ett dylikt från V, och dess öfverloppsvatten tog sig
fordom väg mot N men har sedermera afledts söderut öfver Södra
Myren. Alla myrmarkernas vatten kommer på detta sätt att passera
det sistnämnda området och tömmer sig därefter genom en bäck,
som utgör ett tillflöde till Jumkils ån, hvilken i sin lur är ett af
Fyris-åns biflöden.
De ursprungliga afloppen existera ej längre. Redan tidigt uppstod
hos traktens landtmän den länken, alt man genom utdikning af
Bälinge Mossar skulle skaffa sig en betydande tillökning i den
odlade jordens areal, hvilken här uppe »på skogen» ej är så
särdeles stor. Spår efter dessa äldre utdikningsföretag finnas ännu
kvar, och det märkligaste af dessa torde väl vara den gamla kanal,
med hvilken man tydligen hade för afsikt att afleda Stormossens
norra tillflöde söderut tvärs genom högmossen. I utdikningssyfte
var den naturligtvis fullkomligt ändamålslös, och resultatet blef
endast, att tallmossen fick något ökade växtmöjligheter och särskildt
på de uppkastade torfhögarna kunde utveckla sig kraftigare, såsom
framgår af bifogade växtfysiognomiska karta (Tafla I). Äfven i
kärret anlades mindre kanaler, af hvilka åtminstone en synes hafva
medfört den påföljd, att högmossens utbredning mot SV blifvit
stoppad. Vidare rätades utloppet mellan Stormossen och Södra
Myren. På denna liksom på Norra Myren företogos likaledes arbeten
med kärrens torrläggning som mål. Men resultatet af dessa försök
tycks ej på något vis hafva motsvarat de nedlagda kostnaderna.
När de ägt rum, har jag ej med visshet kunnat utröna. En äldre
man (c. 70 år), bosatt i torpet Löfhyddan, trodde, att de möjligen
skett i början af 1800-talet. Men ännu i hans ungdom, således
flera årtionden senare, plägade man vid högvatten ro i eka ute i
kärret på Stormossen. Alla de nämnda kanalerna finnas utsatta
på ekonomiska kartan af åren 1862 — 1864, från hvilken min
öfversiktskarta (fig. 1) är en kopia.
Den som synes rätt gamla tanken alt förvandla Bälinge Mossar
till odlad mark fick sin uppfyllelse först i våra dagar. Ar 1905
igångsattes sålunda på initiativ af landshöfdingen P. Bråkenhielm
och med statsunderstöd det rationella utdikningsföretag, som inom
den korta tiden af fem år krönts med fullständig framgång. Då
detla skrifves, äro ledar, slora arealer af de forna sumpmarkerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
