Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
lagda under plogen, t. ex. nästan hela kärret rundt omkring
högmossen, nästan hela Norra Myren — denna hade redan under
mina första arbeten därute börjat odlas — samt norra delen af
Södra Myren.
Bälinge Mossar äro liksom de kring Jumkilsån och V därom
belägna och sedan äldre tider — Linnés och Wahlenbergs —
bekanta Jumkilskärren intressanta genom sin vegetation, som
karaktäriseras hufvudsakligen af jämförelsevis nordliga llorelement.
Det var också för att något af denna vegetation skulle bevaras åt
vetenskapen, som Naturvetenskapliga Sludentsällskapet i Upsala
efter ett föredrag i ämnet af dåvarande docenten R. Sernander år
1905 anslog ett belopp af 400 kr. till undersökning af densamma.
Arbetet ifråga, som utfördes af medlemmar af Sällskapets botaniska
sektion, pågick i hufvudsak under åren 1906—1908 efter det
myrmarkerna redan börjat utdikas. Sålunda vistades fil. lic. A.
Frisen-dahl därute c. 14 dagar sommaren 1906. Följande år fortsaltes
undersökningarna af mig samt fil. kandidaterna Thore Fries, Karl
Anderberg och Sam. Mårtensson, hvilka alla utom Mårtensson vistades
i trakten c. tre veckor Båda åren besökte prof. Sernander
mossarna för öfvervakande af fältarbetena samt utdelande af råd och
instruktioner. Emellertid visade det sig vid tiden för vår hemresa
1907 och sedan de anslagna medlen blifvit förbrukade, alt det ännu
återstod en bel del arbeten, hvilka dock med det snaraste, d. v. s.
innan ännu utdikningenallt för mycket förstört myrarnas
ursprungliga fysiognomi, borde utföras. Då i synnerhet den förut nämnda
högmossens arkitektonik syntes mig högeligen anmärkningsvärd
och väl värd ett närmare studium, sökte och erhöll jag för
fortsatta undersökningar öfver särskildt de geologiska förhållandena i
Bälinge Mossar hos Kungl. Vetenskapsakademien ett understöd af
150 kr., hvarigenom jag blef satt i tillfälle att under c. sju veckor
sommaren 1908 fullfölja fältarbetena. Utom de nu omtalade
besöken på undersökningsområdet gjorde jag för komplettering af
samlingar samt diverse borrningar ytterligare några korta visiter
därute i nov. 1908, nov. 1909 samt dec. 1910.
Af de hemförda profven hafva Sphagnum-arlema (c. 100 nummer)
bestämts af kand. E. Melin i Upsala (ett prof äfven af apotekare
C. Jensen, Hvalsø, Danmark), en stor del af de öfriga mossorna af
lektor H. V. Arnell, Upsala, samt diatomacéerna af fru Astrid von
Euler, Stockholm.
Artnomenklaturen i föreliggande uppsats är hämtad, för fanero-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
