Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Phegopteris polgpodioides, Polystichum filix mas och P. spinulosum fi
dilatalum, Sedum annuum och Viola montana inom det undersökta
området endast iakttagits å denna lokal.
Floran här kan betecknas som en relikt rikare björkskogsflora,
hvilken i det lokalklimatiskt gynnsamma sydläget lefver kvar som
ett minne från en varmare tid af en yppigare subalpin-flora och
som häntyder på att en högst betydande regionförskjutning ägt rum1).
Hur lokalklimatiskt gynnsam denna ståndort är, framgår dels af
alt en betydande förskjutning af björkens höjdgräns uppåt här äger
rum, dels af redogörelsen nedan för förekomsten af hägg, rönn och
en i bergroten. Än mera framträdande blir den sydliga expositionens
betydelse dels för solstrålningen, dels som skydd mot de
förhärskande vindarna, om man undersöker iloran på samma höjd öfver
hafvet på bergets nordsida. Björken saknas där alldeles, vindarna,
som pressas fram i dalen mellan Förberget och Kebnetjåkko, ha i
hög grad tryckt sin prägel på den art- och individfattiga Iloran, och
större delen af bergets nordsida utgöres, där den icke täckes af
snöfält, af nästan vegetationslös flytjord.
På detta snöfält iakttogs ned till under 750 m. ö. h. röd snö.
Prof härifrån, liksom från ett snöfält, vid omkring 1,200 m. å
Kebnetjåkko innehöllo enligt välvilligt meddelande af professor G.
Lagerheim sparsamt Sphærella nivalis i det vanliga hvilostadiet.
Andra alger kunde icke anträffas i profvet.
Barr- och löfträdens förekomst och höjdgränser. Som
bekant urskilde Göran Wahlenberg i sin 1812 utgifna Flora
lappo-nica en särskild regio subsilvatica, hvilken karaktäriseras med orden
»ubi Pinus tantum crescit nec ulla Abies», och som han förlägger
som ett bälte eller en zon mellan regio silvatica och regio subalpina.
Å den växtgeografiska karta, som meddelas i Flora lapponica, är
denna »tallregions» förekomst utmärkt.
Senare undersökningar ha dock visat, att Wahlenberg allt för
starkt generaliserade förhållandena, men ännu äro vi ej på långt
när i stånd att bedöma den komplicerade frågan om tallens och
granens utbredning och inbördes förhållande i fjällskogarna. Säkert
är dock, alt lika litet som granen i södra Sverige nått syd- och
’) Sedan ofvanstående redan skrifvits liar en uppsats af H. Smith utkommit,
(Geol. För. Förh., Bd. 33, 1911) där lian från Helagsfjällstraktens alpina region på
900—1,250 m. ö. h. omtalar (s. 526) liknande växtsamhällen i vindskyddade
sydlägen och påpekar att deras förekomst talar för ett fordomtima varmare klimat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
