Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Lektor H. VV. Arnell visade en androgvn form af Popilius canescens
(P. tremula x alba) från Sälja i Danmarks socken (Uppland .
Den l’i maj 1912.
Docent C. Skottsberg höll föredrag 0111 släktet Tetrachondra. Af detta
släkte var förut blott känd en art på Nya Zeeland. Föredraganden hade
nu funnit en andra i Patagonien. Släktet var intressant ej blott genom
sin utbredning, utan äfven genom sin systematiska ställning. Det hade
förts först till Borraginaceæ, sedan af IIallier till Scrophulariaceæ, medan
föredraganden ansåg det komma närmast Labiatæ.
Fil. lic. Th. C. E. Fries föredrog 0111 det alpina florelementets
invandring till nordligaste Sverige. Rekryteringen af det alpina
florelementet genom en nordostlig invandring måste hafva skett mycket tidigt,
nämligen samtidigt med det gothiglaciala afsmältningsskedet i södra
Sverige. Sannolikt hade redan då bildats bart land utefter norska kusten,
där de arktiskt-alpina invandrarna kunde finna lämpliga lokaler. Under
det finiglaciala skedet och under skogsperioden (= Litorinatiden till slutet
af subboreal tid kunde, enligt hvad af de fossilförande atlagringarna i
Torne lappmark framgick, ingen invandring af alpina arter från nordost
till Skandinavien ske. Ett af lokalklimatiska förhållanden betingadt
inryckande af fjälHloran från väster till de svenska fjällen hand i hand
med isens slutliga afsmältning hade dock ägt rum. Ungefär vid
järnålderns början hade till följd af den subatlantiska klimatförsämringen
den nutida högfjälllloran från Norge framträngt till de svenska fjällen.
Enstaka smärre refugier hade dock äfven under skogsperioden funnits
inom Sverige. Under subatlantisk och historisk tid var förbindelsen ej
fullt afstängd mellan Fennoskandias fjälltrakter och de circumpolära
tundrorna. Såsom invandrare af så sent datum ansåg sig föredraganden
möjligen kunna beteckna bl. a. Andromeda tetragona och Hierochloa
alpina.
De i Torne lappmark funna alpina arterna indelades med hänsyn till
utbredningen i Skandinaviens fjäll i tre grupper: ubikvitära arter 126),
nordostliga arter (12) och arter med två från hvarandra isolerade
utbredningsområden, ett sydligt och ett nordligt. Representanter för det
inom Skandinaviens fjälltrakter sydliga elementet förekommo icke inom
Torne lappmark. Med ledning af en detaljerad redogörelse för
respektive arters utbredning f. ö. i de arktiska och alpina trakterna påvisades,
att af den ubikvitära gruppen 7, af den nordostliga 3 samt af gruppen
med två utbredningsområden 5 arter saknades i Mellaneuropas alper samt
på de ryska och västsibiriska tundrorna. De voro af utprägladt västlig
utbredning inom Arktis. Förekomsten af ifrågavarande arter, hvilka tillsammans
utgöra 9,7 °/o af hela den alpina floran inom Torne lappmark, kan knappast
förklaras, om man ej får antaga, att under den sista (mecklenburgiska
istiden en bar kuststräcka existerat utefter norska kusten inom Tromsö
och Nordlandens amt. Till detta, det mecklenburgiska florelementet,
ansluter sig en stor grupp af arter, som inom Arktis hafva en liknande
utbredning, men som dock äfven finnas i Mellaneuropas alper. Före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
