Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Samma namn kan användas för varieteter af skilda arter inom ett och
samma släkte. Exempel: Rosa Jundzillii var. leioclada och Rosa glutinosa
var. leioclada. För att undvika namnändring, då en varietet upphöjes
till art, är det dock rådligt att så litet som möjligt göra bruk af denna
tillåtelse.
Varietetsnamn sättas i samma genus som släktnamnet. Exempel:
Thymus Serpyllum var. angustifolia (ej angustifolia).
Artnamn skrifvas med liten begynnelsebokstaf med undantag af från
personnamn härledda namn i såväl substantiv- som adjektivform) samt
sådana artnamn, som äro bildade af namn på växtsläkten i oförändrad
form. Exempel: Aster novi-belgii, Sorbus fennica, Sorbus Aucuparia, Brassica
Napus, Rubus Arrhenii. Geranium Robertianum. (Metoden att skrifva alla
artnamn med liten bokstaf, således Brassica napus, Sagina linnæi, som
på senare tid upptagits af en del svenska botanister efter amerikanskt
mönster, är alltså mindre riktig.)
Artnamn, som äro genitiver af personnamn, förses med ändelsen -i,
om namnet ändas med vokal (t. ex. Linnæi, Glazioui), med ändelsen -ii,
om namnet ändas med konsonant (t. ex. Chaixii, Karstenii), dock med
undantag af namn på -er, som få ändelsen -i (t. ex. Kcrneri, Seheuehzeri).
Personnamnen latiniseras för öfrigt icke (alltså Glazioui, icke Glaziovii),
konsonanter, såsom k och w, och diftonger, som äro främmande för latinet
bibehållas; dock ändras de germanska ä, ö, ü till ae, oe, ue, franskans
é, è, ë till (vanligen) e.
Hybrider tecknas som följer: Salix aurita X cap rea, med föräldrarnas
namn ordnade i bokstafsföljd. Är hybridens uppkomst experimentellt
fastställd, kan man teckna: Digitalis lutea 9 Xpurpurea </; Digitalis
lutea o71 x purpurea Har en hybrid form särskildt namn skrifves:
X Salix capreola. (Naturligtvis kunna auktorsnamn tillfogas: Salix aurita
L. X caprea L.)
Från och med den 1 jan. 1908 anses ett nytt växtnamn äga giltighet
blott om det åtföljes af en på latin affattad diagnos. Detta gäller
såväl fanerogamer som kryptogamer. Figurer, äfven om de äro försedda med
figurförklaring, gälla från nämnda dag ej som diagnos. Detsamma gäller
växtnamn på exsiecat-etiketter utan diagnos. Från den 1 jan. 1912 skola
nyuppställda fossila former åtföljas ej blott af latinsk diagnos, utan äfven
af figur och figurförklaring samt en noggrann beskrifning på tyska,
franska, engelska eller italienska.
Föres en art till ett annat släkte, bibehålles artnamnet, såvida i det nva
släktet ej förut finnes en erkänd art (synonym räknas ej) med samma namn,
i hvilket fall den nyinflyttade arten ändrar namn. Exempel: Om Lotus
siliquosus L. (1759) föres till Tetragonolobus, måste arten heta Tetragonolobus
siliquosus (L.) Roth (1788), icke Tetragonolobus scandatida Scop. (1772.
Spartium biflorum Desf. (1798—1800) fördes af Spach 1819 till släktet Cytisus;
då det förut fanns en Cytisus bi/lorus L Hér. (1785) måste Spach ändra
den nyinförda artens namn till Cytisus Fontanesii Spach. — Äldsta
namnet på Calochortus Nuttatlii Torr. & Gray (1855—56) är Frititlaria alba
Nutt. (1818. Man får dock ej kalla denna art Calochortus albus, såsom
skett i Notizbl. Bot. Gart. Mus. Berlin II, 319 (1899), då det redan inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
