Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
Christ, H. Die Geographie iler Farne. 129 fig., 3 kartor. Jena. Gustav
Fischer. Mk. 12.
Müntz, A. Studier over danske Mosers recente Vegetation. 287 p.,
15 fig. Köbenhavn 1912. Diss.
Gerth van Wijk, H. L. A dictionary of plant-names. Published by
the Dutch Society of Sciences. Pt I—II. Haarlem 1909.
Tvenne digra kvartvolymer (1144 sidor) upptagande alla kända
vulgärnamn för alla kända växter på fyra språk, engelska, franska, tyska
och holländska. Växterna äro ordnade efter deras latinska namn.
Förf., som ägnat 25 år åt detta arbete, utlofvar tvenne nya volymer,
där växterna äro ordnade i bokstafsföljd efter vulgärnamnen.
Lundegårdh, II. Über die Permeabilität der Wurzelspitzen von Vicia
Faha unter verschiedenen äusseren Bedingungen. K. Svenska
Vet.-Akad. handl. Bd. 47, n. 3. 254 p., 1 tabell, 56 textfigurer. 4:o.
Af biologiskt intresse är förf:s upptäckt att rotspetsen funktionerar
som absorptionsorgan för näringssalter. En viss parallelism existerar
mellan permeabiliteten för salter och växternas saltbehof.
Lundegårdh, H. Die Kernteilung bei höheren Organismen nach
Untersuchungen an lebendem Material. Jahrb. für wissensch. Bot. Bd. 51,
H. 2, 1912, p. 236—282. 1 Tat.+ 8 textfig.
Knoll, F. Untersuchungen über den Bau und die Funktion der Cystiden
und verwandter Organe. Jahrb. für wissensch. Bot. Bd 50, H. 5 p.
453—501. 1 Taf.+ 69 Textlig.
Cystiderna äro vattenafsöndrande hår (encelliga hydathoder), som
förekomma såväl i hytneniet som å sterila delar af fruktkroppen hos
hymenomyceterna. Encelliga hydathoder förekomma någon gång äfven
hos fanerogamer (Gonocargum pyriforme och Anamirta Cocculiis,
jf’. Haberlandt, Physiologische Pflanzenanatomie, 4:e Aufl., 1909, p. 445).
Likske, B. Untersuchungen über die Physiologie eisenspeichernder
Hypho-mvceten. Jahrb. für wissensch. Bot. Bd 50, h. 3, 1911, p. 328—354.
Förf. undersökte Citromyces siderophilus n. sp.
Kossowicz, A. Einführung in die Agrikulturmykologie. I. Bodenbakteriologi.
47 textlig. Berlin. Gebr. Borntraeger. Mk 4:—.
Nadson, G. A. & Konokotine, A. G. Guillermondia, un nouveau genre
des Saccharomvètes à copulation hétéroganiique. Bull. Jard. imp. bot.
de St.-Pétersbourg XI p. 117—143. 1911. På ryska med fransk resumé.)
I slemflytning frän ekar påträffades en Saccharomycet utmärkt genom
kopulation af olikstora gameter. En större ellipsoidisk cell bildar
genom knoppning en mindre, som därpå kopulerar med den förra
under utbildandet af en smal, något böjd eller vriden
kopulations-kanal. Besultatet är en ascus», innehållande 1 (eller 2) gulbruna,
vårtiga sporer.
Kylin, H. Über die roten und blauen Farbstoffe der Algen. Aus dem
med.-chem. Inst. Upsala. Hoppe-Seylers Zeitschr. f. Physiologische
Chemie. Bd 76, p. 396—425. Strassburg 4912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
