Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Salix glauca L. x taimyrensis Trautv. (f. subglauca tf, 9).
Vid Matotschkin Shar anträffades på en tufvig starräng invid en
aflägset belägen fjällsjö talrika buskar (ef, 9) af i stort sedt
öfverensstämmande karaktär, hvilka till sin habitus närmast
öfverensstämde med en krypande och på öfversidan mer än vanligt grön
S. glauca L., men vid närmare undersökning uppvisade ett flertal
från denna art afvikande egenskaper, hvilka synas mig finna sin
sannolikaste förklaring genom att för dem antaga elf hybridogent
ursprung från <S. taimyrensis Trautv. Till följd af sin stora frekvens
på den ofvan angifna lokalen och frånvaron af de båda eventuella
moderarterna måste den ifrågavarande formen tolkas såsom en
härstädes själfständig hybridogen arf.
Af S. glauca L. återfinnas i densamma bl. a. de ljusa, grofva
grenarne, bladens form, färg, nervförgrening och hårbeklädnad, de långa,
bladbärande hängeskaften, de gula—gulbruna, trubbspetsade
hänge-ljällen, de stundom klufna nektarierna, de vid basen stundom
ludna ståndarsträngarne och de ullhåriga kapslarne. Af S.
taimyrensis Trautv. har formen lånat del krypande växtsättet, de
långa, smala, sågade stiplerna, bladens stundom öfver bladskifvans
midt nående serratur saml deras lifligt gröna, ofta glabrescerande
öfversidor och stundom utdragna spetsar, de vanligen enkla
nektarierna, de stundom mörkbruna hängefjällen och de smala, långt
utdragna stiften.
Hos enstaka af de ifrågavarande formerna föreligga dessutom, om
ock svagt utpräglade, vissa andra karaktärer, som gifva anledning
att i dem misstänka inblandning äfven af S. arctica Pall., såsom i
spetsen urnupna blad och ovanligt långt utdragna hängeskaft.
Genom denna formgrupp närmar sig den ifrågavarande hybridogena
arten intill vissa former af S. arctica Pall. x glauca L. f. subglauca.
Salix herbacea L. x polaris Wg. (f. subpolaris tf, 9).
Vid redogörelse för S. polaris Wg. angåfvos de grunder, som talade
för åsikten att S. herbacea L. kan antagas hafva under forntida
blidare geologiska perioder funnit lämpliga lifsbetingelser på Novaja
Semlja och därvid kunnat ingå hybrida föreningar med S. polaris
Wg. Intermediära hybrider mellan de båda arterna synas numera,
sa vidt man känner, icke förekomma pä ögruppen; däremot har
jag på likaledes ofvan angifna grunder tolkat de sågtandade polaris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
